Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1853, sida 2

Mn mena om man undantager den bestämda försäkran, att, om någon engelsk undersåte, som icke deltagit i någon sammansvärjning eller något brottsligt attentat emot en främmande regering eller ett främmadt lugn inre lagar, vederfores någon orättvisa, då skulle han såsom utrikesminister icke ett ögonblick dröja att förelägga saken för vederbörande främmande regering. (Hör, hör, hör!) TYSKLAND. Friherrej v. Prohesch-Osten är utnämnd till Österrikes presidial-gesandt vid förbundsdagen. Vid skedt omval af andra preussiska kammarens byrå har grefve von Schwerin blifvit utsedd till president. Detta val är hufvudsakligen en följd af katholska ligans fullkomliga obenägenhet att rösta med högra sidan. N. P. Z. meddelar, att underhandlingarne med Frankrike om en telegraf-konvention hafva haft en lyckligare utgång, än den föreslagna postkonventionen och att den förra allaredan skall vara förelagd regeringen till stadsästelse. Förbundsdagen berättas hafva ratificerat Londoner-traktaten. TURKIET. 0. C. meddelar, efter en enskild skrifvelse från turkiska gränsen, en del detalJer öfver de krigiska rörelserna i Bosnien och Herzegovina, hvilka närmast synas vara föranledda genom Montenegrinernas resning. Turkiska generalen Ismael Pascha hade redan inträffat i Mostar; den 18 Dec. satte sig en bataljon turkiskt infanteri, den 20 en dito i rörelse. Detta manskap synes vara bestämdt att kufva de upproriske eller åtminsone motspänstige kristne i Pera, Dobronnjak, Bangani och Grabowo. Det har nemligen i dessa distrikter yppats en temligen otvetydig benägenhet för en förening med Montenegrinerne och wojwoden af Grabovo, en gammal slipad Turkfiende, skall rufva på ganska vidtomfattande planer. På Ismaels Paschas önskan har den grekiske metropoliten lätit uppmana befolkningarne i dessa trakter att framhärda i lydnad och trohet emot Porten. Alla de, som låtit komma sig till last fientliga steg emot sakernas bestående ordning, skulle, i händelse de lofvade att ändra sitt uppförande, erhålla full förlåtelse för allt det förflutna. De skyldige sätta dock icke mycket lit till dessa löften, emedan en paschas eftertradare i dylika fall icke alltid behörigen respekterar sin företrädares ord och slika löften om strafflöshet och glömska ofta tillförne blifvit gisna, men icke alltid hållna. Någon verkan har imellertid den af turkiska regeringen till de bosniske emigranternes förmån utfärdade amnestiakt i hvarje händelse utöfvat. Ganska många af de till Österrike utvandrade familjerna börja återvända, ja redan hälften af dessa emigranter skall hafva återkommit till sina hemorter. — Betydliga massor af såväl reguliera som irreguliera trupper samlas i Bosnien och Herzegovina. Till Mostar hafva från Serajevo transporterats flera pjeser groft artilleri. Dessa åtgärder synas framför allt vara beräknade derpå att hålla den upprorslystna befolkningen i flera distrikter af Herzegovina i tygeln, men å andra sidan ändamålsenligt understödja företagen mot Montenegro, för så vidt de skola utföras från landsidan. Den tillåtelse, som Churschid Pascha gifvit de kristna att begrafva sina döde med offentliga ceremonier, har väckt den största förbittring hos Turkarne och underhåller en fortfarande spänning, hvilken lätteligen skulle kunna gifva sig luft i våldsamma scener. — Turkarne tro fullt och fast att Montenegrinerne erhålla understöd af Ryssland och Österrike och äfven mot denna sistnämnda makt, som hittills icke varit så illa anskrisven hos Turkarne, börja de nu röja sig viss fientlig sinnesstämning. Enligt berättelser från Constantinopel skall sultanen hafva emottagit en not från Ryssland, hvari denna makt erbjuder sin bemedling i Montenegrinska angelägenheterna, men besvarat den afslående. — Wirtembergs officiella tidning låtar HeUÄ2 ola FRU Moo ao ocfp Åö