Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1852, sida 1

ning af en betydlig förmögenhet. Wilhelm Borg hade afrest till Stockholm för att arbeta i verken, och emedan Edvard icke umgicks med många och således icke hade något att sakna i sin fädernestad, samt dessutom längtade ut i verlden, så realiserade han sin förmögenhet och gaf sig ut på resor i främmande länder. Efter 16 års frånvaro, under hvilka ingen i den goda staden hade den minsta kunskap om honom, återkom han helt plötsligt, uppbyggde ett nytt hus och öppnade en diverse-handel. Han var då 43 år gammal, och mången af hans gamla inklinationer började åter hoppas att blifva den rike Leninngs följeslagerska genom lifvet. Men han var icke mera den lefnadsfriske ynglingen. Ett drag af dystert svårmod hade lägrat sig öfver mannens panna och i hans blickar. Sällan eller aldrig visade han sig i sin bod, som sköttes af andra, utan satt hela. dagen på kontoret, och qvällarna tillbragte han i sällskap med ett par jämnåriga, hvilka aldrig besvärade honom med frågor om hans utrikes resor. Ty om man rörde på den strängen, förmörkades hans blick ännu mer, och det tycktes, som om han di hade all sin styrka af nöden att återhålla sina tårar. j Nå Det var således ej. underligt, att nyfikenhe: ten var så stor. Elakheten gick tillochmed så pe