Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1852, sida 1

IGSUII 10UIUV uulIIIA YDVDYD DA Utrikes Nyheter. FRANKRIKE. Paris den 9 December. Man känner nu innehållet af de utkast till senatsbeslut, som af regeringen blifvit senaten förelagda. Dessa utkast äro tvenne. Det ena har afseende på de bebådade förändringarne i författningen, och det andra handlar om civillistan och kronans utrustande med nödige medel till upprätthållandet af dess glans. LIndependence Belge har, hvilket är franska tidningarne helt och hållet förvägradt, offentliggjort såväl texten till dessa utkast, som de motiver, hvilka regeringen till stöd för sina förslag låtit åtfölja dessa. Vi meddela här nedan ett sammandrag af dessa utkast. Kejsaren har rätt att benåda. När kejsaren för godt finner, leder han förhandlingarne i senaten och statsrådet. De handelstraktater, som regeringen afslutar, hafva kraft af lag för hvad beträffar de deri stipulerade förändringar i tullafgisterna. Alla allmänna arbeten anordnas och bemyndigas genom kejserliga dekreter. De medlemmar: af kejserliga familjan, hvilka hafva rätt till thronföljden, samt deras afkomlingar, äro franska prinsar. Kejsarens älste son kallas kejserlig prins. Franska prinsarne äro efter fyllda 18 år medlemmar af senaten och statsrådet. Antalet af senatorer, omedelbart utnämnda af kejsaren, får icke öfverstiga 150. Hvarje senator erhåller en årlig lön för lifstiden af 30,000 fr. De deputerade erhålla ett arfvode af 6,000 fr. om året. Utgiftsbudgeten förelägges lagstiftande församlingen och voteras efter hufvudtitlarne, och icke punkt för punkt. Ett kejserligt i statsrådet utfärdadt dekret reglerar fördelningen af hufvudtitlarne i kapitel. Dylika dekreter kunna bemyndiga till öfverslyttningar från ett kapitel till ett annat. Denna bestämmelse är användbar på 1853 års budget. Redogörelserna för lagstiftande församlingens möten skola, före deras offentliggörande, föreläggas en kommission, sammansatt af församlingens president och afdelningarnes presidenter. I fall af olika meningar, har församlingens president den afgörande rösten. Det i församlingen upplästa protokollet upptager blott de företagna ärenderna och de voteringar, som ägt rum. Den i författningens 14:de artikel föreskrifna eden får följande förändrade lydelse: Jag svär författningen lydnad och kejsaren trohet. Artiklarne 2, 9, 11, 15, 16, 17,18, 19, 22 och 37 i författningen af den 14 Januari 1852 äro upphäfda. Sådant är i korthet innehållet af det första utkastet. Uti det andra utkastet är ett öppet rum lemnat för sifferbeloppet af kejsarens civillista. Den kommer, säges det, att fastställas till 30 mill. fr. om året, utom 134 mill. till den förmodade thronarfvingen. Kronans fasta egendom skall bestå af palatserna: Tuilerierna med -huset Rue de Rivoli N:o 16 och hotellet, Place de Vendöme, N:o 9, Louvren, Elyse med stallare vid Rue Montaigne, Palais Royal, alla med sina bibyggnader; de slott, hus, byggnader, landerier, ängar, farmer, skogar och lundar, hvilka tillhöra domänerna Versailles, Marly, SaintCloud, Meudon, S:t Germain-en-Laye, Compiegne, Fontainebleau, Rambouillet, Pau, Strassbourg, Villeneuve-PEtang, Lamothe Beuvron, La Grilliere; Sevres porslinsfabrik och Gobelinsfabrikerne; hotellet på Ile-des-Cygnes; skogarne Vincennes, Senart, Dourdan och Laigne. De kejsaren vid hans thronbestigning tillhöriga privata gods blifva statens egendom och bilda en del af kronans sasta tillhörigheter. Kronans lösegendom består af de diamanter, perlor, ädla stenar, statyer, muser, bibliotheker och andra konstsaker, äfvensom möbler, som finnas i hoHAA3333 —