Schweiz, Hollands, Sardiniens och Spaniens. Dagens nummer af Monitören innehåller tvenne saker af vigt. Först och främst göres bekant, att aila för politiska förbrytelser dömda eller landsflyktiga, undantagandes sådana individer, som. begått brott upprörande för moralen i alla tider och alla länder, skola varda fria eller få återvända till fåderneslandet, endast de förbinda sig att ingenting företaga emot regeringen. Vidare tillkännagifves, påtagligen i den afsigt att lugna de talrika aktieägarne, att några nya jernvägsoktrojer icke för närvarande komma att beviljas. Ett sådant steg var äfven högst nödigt, ty en viss förskräckelse började redan. yppa sig i Paris vid tanken på den ofantliga massa aktier af alla slag, som der äro i omlopp, och de enorma kapitaler som erfordras för utförandet af de företag, som der hvarje dag uppstå. Den 6 föllo 43 Z fonderna en hel francs och 3 4 fonderna 1 s. 35 c. Det föreligger i detta ögonblick ansökningar om oktrojer för anläggandet af öfver 7000 kilometer jernvägar, hvartill erfordras ett kapital af öfver 2 millioner francs. Man synes, af samma orsak, vara betänkt på att tills vidare uppskjuta utförandet af några alltför storartade allmänna arbeten, t. ex. anläggandet af en ny boulevard, som skulle genomskära hela stadsdelen S:t Marceau. Monitörens ofvanberörda tillkännagifvande har imellertid gjort ett godt intryck på börsen och haft till följd ett stigande af jernvägsaktierne. Redan förut hade engelska ministrarnes förklaringar i parlamentet angående kejsar Napoleons thronbestigning utöfvat ett gynnsamt inflytande på fonderna, hvilka äfven åter stigit. — Det har väckts fråga om att förvägra alla de på senaste tiden genom aktieraseriet framlockade små spekulanter, såsom portvaktare, kuskar o. s. v., inträde på börsen. Franska mynten skola hädanefter bära kejsarens bild med omskristen; Napoleon III, kejsare och på baksidan orden: Franska kejsardömet. Tvåhundra politiska förbrytare i departementerne, allesammans obekant folk, ha benådats af kejsaren. UDtrikesministerns notisikationsskrifvelse till de främmande gesandterna om kejsardömets födelse har nu bekantgjorts. Det heter deri lugnande: Kejsaren erkänner och gillar allt hvad republikens president sedan 4 år erkänt och gillat. Den nye kejsarens namn och titel nämnas, enligt ett diplomatiskt bruk, alls icke i denna skrifvelse. Men då deri uttryckligen förklaras, att det varit franska folkets vilja, som kallat honom till den thron, som han bestiger genom den gudomliga försynens nåd, så anses dermed vara antydt, att titeln Napoleon III icke innebär några arfsanspråk. Regeringen förnekar i Monitören all delaktighet i spanska ministerens planer emot sitt lands försattning. I stället för den vid universitetet i Paris upphäfda professionen i den konstitutionella rätten har upprättats en ny lärostol för romerska lagfarenbeten och Charles Giraud, medlem af institutet, deri utnämnts till professor. Kejsaren har skänkt general S:t Arnauds dotter en hemgift af 300,000 fr. och d:r Conneaus brud, en dotter af inspektören för de sköna konsterna, Pasqueline, 100,000 fr. Constitutionel tillkännagifver i dag förändringarne inom sin redaktion och förvaltning. Amadee de Cesena blir redacteur en chef, Granier de Cassagnac rädacteur principal. I förvaltningsrådet sinnas flera högt uppsatta personer såsom en senator, 2 deputerade och en president. — Bladets aktieägare hafva uttagit stämning mot d:r Vron, hvari de yrka, att den köpeskilling, stor 1,900,000 fr. som erhållits för tidningen, skall fördelas i lika proportion på aktierna. — Constilutionel och Pays säfta i dag allmänheten i kännedom om det sällskap som med ett i 6000 aktier a 500 fr. indeladt kapital på 3 mill. bildat sig för utgifvandet af de båda bladen för gemensam räkning. Det är en hr Mires, som sör 2:ne år sedan inköpt Pays för 60, 000 fr. och nyligen Constitutionel för 1,900,000 fr. Nu har han afträdt sin äganderätt till båda bladen till ett aktiebolag för en: summa af 3 mill. fr., så att den värde spekulanten skördar en oerhörd vinst på denna affär. Aktierna ha blifvit utpuffade i tidningarne, hvarvid bland andra använda lockbeten äfven förekommit, att endast annonserna inbringa de båda bladen en årlig inkomst af 800,000 fr. Ett rykte är i omlopp, enligt hvilket en reorganisation af armens reserv. snart vore att förvänta. Under det nu af de årligen 80, 000 konskriberade alltid hälften stannar hemma utan att inöfvas, skola de hädanefter alla samtligen erhålla militärisk utbildning; men medan de. sam. hlifva Saldafer fjll Mofaccei-nan fjana