Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1852, sida 1

verkade 400,000 skål, samt att England, som får 100 år sedan ,roducerade omkr. 120,000 skäl. jern, nu tillverkar öfver fjorton (säger 14) millioner sktj, då först får man, genom jemförelsen, en tydlig förestållning om landets verkliga ståndpunkt i detta hänseende. Samma förhållande gåller uppgifter i andra vågar. Uppgiften att i nårvarande tidepunkt landet har frambragt en litteratur af så och så många hundra eller tusen ark (råtteligen borde man, om det vore möjligt, derjemte taga reda på huru många ark som blifvit spridda bland allmänheten, ty det år skillnad om ett arbete sprides i 500 eller i 3000 exemplar) erhåller sin egentliga klarhet först då man jemför den med förhållandena under förflutna tidsperioder. — Med allt detta blir dock Statistiken något helt annat ån historien, som visar den fortgående utvecklingen, samt tillika och hufvudsakligen förtåljer folkens åden. Om ett Statistiskt arbete år ett folks bokslut, så år ett historiskt dess lefnadsteckning. Med sådane förestållningssått om ett Statistiskt verk, finner låsaren i ofvanskrifne arbete af biskop Agardh något helt annat ån han våntat. Vi kunna ej neka till det ju vi deraf blefvo något öfverraskade, ty ehuruväl detta första håfte blott må anses såsom en inledning till hela arbetet, och ehuru förf. visserligen motiverat denna inledning dermed, att en öfversigt af ett folks uppkomst, öden och karakter år en nödvåndig inledning till dess statistik; så år åndock i denna inledning så mycket för åmnet fråmmande inblandadt, att den som i ett arbete fordrar plan och system, blir ganska bedragen i sin våntan. De många låsa hypotheserna och de ofta intressanta, men för långa råsonnemangerna hår och der i arbetet, höra föga eller intet till Statistiken. Upprigtigt sagdt, förundrade vi oss också genast vid anmålan af biskop Agardhs verk, att höra det han företagit sig ett sådant arbete. Vi trodde icke att en man med hans lifliga fantasi och idrikedom, skulle blifva låmplig till ett företag, som fordrar så mycken minutids noggrannhet, outtröttlig ihårdighet och ett sårskilt lynne, som ålskar dessa ganska prosaiska siffror, hvilka spela hufvudrolen i ett Statistiskt arbete. Det synes ock som var denna vår förmodan icke så falsk, sedan biskop A. nu tillkånnagifvit, att en annan person ösvertagit det strångt Statistiska i hans anmålta verk. Det fågnar oss att denne person år en man, som gjort sig vål kånd såsom författare i denna våg, nemligen hr C. E. Ljungberg. Vi vilja således lemna åsido hela detta första håftes vårde i och får Sveriges statistik, och endast betrakta det ifrån historisk synpunkt. Ingen karakteriserar arbetet i detta fall bått re ån författaren sjelf, då han förliknar det med en hastig resa genom ett land, der den resande tecknar blott de intryck i stort, som de förbiilande föremålen lemnat på hans omdöme, minne och känsla. Det år sina egna iakttagelser förf. meddelat, icke andra, som ——.— —— HHHHgH3H3:gggg3gkgg