Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 oktober 1852, sida 1

en något 1 mera civiliserad befolkning bort till obygder, hvarest fordom blott de vilda djuren varit hemmastadde, men hvarest jordmån och klimat erbjuda åt fliten och intelligensen stora förmåner. Når med dessa attraktionskrafter de bortstötningskrafter samverka, hvilka gjort sig gällande i Europa, så kan man icke undra öfver att utslyttningarne ifrån den gamla verlden tilltagit i en så ölverraskande grad. De komma att göra det ånnu mer, ty högst talrika emigrationer förberedas till nästa år, icke blott ifrån alla delar af Tyskland och England, utan åfven från vårt eget land. Följden håraf kan ej blifva annat ån välsignelserik. En mångd menniskokrafter få en båttre och mera fruktbårande anvåndning. Europa befrias från en stor del af den låsa besolkning. som utgår kållan till dess proletariat. Nya, hittills obesolkade trakter af jorden blifva bebyggda af förnuftiga varelser. I guldsökarens spår tråder odlaren. Jordbruket föder handel och nåringar. Industrien behöfver icke hår genomgå samma långsamma utvecklingsbana, som i Europa, ty man tillegnar sig ögonblickligen dess efter århundradens stråfvanden vunna resultater. Så har Californien, efter ett par år af förvildning, hastigt ordnat sig till ett Samhälle, med Europeisk kultur; det skall såkert icke dröja många år, innan förhållandet blifvit detsamma med de sist uppfunna trakterna af Australien, hvarest ånnu råder stor förvirring l). Europa måste komma att hemta stora frukter af dessa förhållanden. Huru otroligt har icke all rörelse och industriell verksamhet stigit, sedan Förenta Staterna begynte sin fria, lifliga utveckling? Hvilken stor framtid visar sig icke, vid tanken derpå, för den Europeiska industrien och kulturen, uti den vexelrörelse med nya, civiliserade samhållen på Söderhafvets rika öländer, som snart tillstundar? Men om verkan kan blifva sådan på de trakter af jorden, hvarest guldet tillverkas, och om Europa ålven kan komma att vinna på dessa lånders odling och utveckling, så frågas dock: Hvad skall blifva följden af den nya guldtillverkningen, som i penningemarknaden inslåpper oerhörda Jvantiteter guld, utöfver hvad förr skett? Man erinre sig blott att den nya guldproduktionen beråknas komma att uppgå till öfver 40,000,000 St. om året l. Denna fråga gör i nårvarande stund myc ket bekymmer hos alla, som åga öfverslöd på penningar; andra menniskor taga den i allmånhet trankilt. Då Californiens guldgrufvor först upptåcktes, grep förskräckelsen så hastigt omkring sig, att det blef fråga om ingenting mindre ån att afsåtta guldet ifrån dess höga plats såsom myntbeståmmare på Jorden 2), och såtta silfret i dess stålle. Huru långe det sednares regemente skulle råcka, var naturligtvis ovisst, ty snart kunde man ju komma 1) Förhållandena hafva i vissa delar af Australien redan, till följd af den Engelska styrelsens kloka mellankomst, ordnat sig; i andra trakter råder dock ännu fullkomlig oordning. 2) I åtskilliga länder, t. ex. Frankrike, utgör silfret förut myntbestämmare; i England är det guldet.