Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1852, sida 1

bänmsrks ålste skald, professor Fredrik Hoegh Guldberg har afgått med döden, 82 år gammal. ENGLAND. London d. 21 Sept. Det år ånnu icke beståmdt, når hertigen af Wellington skall begrafvas, men man tror, att det först kommer att ske om 6 å 8 veckor. Times uttalar sig i en ledande artikel mycket beståmdt emot prins Alberts eller hertigens af Cambridge möjliga anspråk på öfverbefålet Öfver håren. Bland de olika kandidaterna till denna vigtiga befattning ger T. företrådet åt lord Hardinge. Globe besvårar sig deröfver, att guvernören å Jersey gått pariserpolisen till handa med upplysningar om de på ön sig uppehållande franska flyktingar. En regelmåssig ångbåtsfart skall inråttas emellan Southampton och Bordeaux. De senaste underråttelserna från guldregionen i Australien låta högst förmånligt. I Australien fortfar agitationen emot deportationssystemet. Å ett stort folkmöte i Melbourne d. 2 April har beslutats en petition till parlamentet, i hvilken utan omsvep förklaras, att man skiljer sig från moderlandet, om icke deportationen upphör. FRANKRIKE. Paris den 22 September. Bonaparte har på sin resa hunnit till Grenoble. Befolkningarnes enthusiasm synes stiga i den mån han aflägsnar sig från hufvudstaden. I St. Etienne och Lyon hade arbetarne tåflat med den öfriga befolkningen i att skrika lefve kejsaren ! På det senare stållet hade väl åfven förnummits det illaljudande och bannlysta ropet: Lefve republiken! hvilket haft till följd en del arresteringar och äfven gifvit upphof åt ett troligtvis ogrundadt rykte om tillvaron af en vidt utgrenad komplott; — men detta rop har ingenting att betyda emot de hundratusentals ropen lefve kejsaren! Arbetarebefolkningen i Tt. Etienne och Lyon, som varit utskriken som råda rapublikaner, densamma som valt socialisterna Greppo och Henon år nu fullkomligt kejserligt sinnad. Denna hastiga föråndring i tånkesätten kan endast vara att tillskrifva det franska lättsinnet. Detta låttsinne gör dock att ett omslag åt motsatta hållet åfven mycket lått låter tånka sig. Men man får imellertid tillstå, att under sådana omståndigheter hvarje möjlighet till motstånd emot kejsardömets återstållande år totalt försvunnen. Bladen åro uppfyllda med beråttelser om de festligheter, som ågt rum i Lyon under Bonapartes vistande derstådes. Åtven der har han talat och en fras i hans tal har ådragit sig allmånn uppmårksamhet, emedan man deri tror sig finna uttryckta hans tankar rörande kejsardömets återstållande. Talet hålls vid invigningen af kejsarens ryttarstaty och den fras, vid hvilken man så sårdeles fåstat sig, lyder som följer: ÅOm den anspråkslösa titeln af president kunde Duraif underlätta det mig anförtrodda vårf, så år jag icke den, som, af personligt interesse, skulle önska utvyta denna titel emot den af kejsare. Dessa ord äro mycket dunkla och tvetydiga, så att det alls icke år underligt, om de erhålla rakt motsatta ut