Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 september 1852, sida 1

IIVYIIRA UT 101 ?91DA GAuBLU uGUuULIiSUHÅÅ HJvRLYÄ noga och med den samvetsgrannaste uppmärksamhet. IX. Slaget vid Macalo. Striden hade redan varat i åtta timmar, en försärlig strid, som å båda sidorna fördes med så stor förbittring, att det just derigenom var nåstan ånnu omåjligare, att förutsäga utgången. Flera positioner hade vexelvis blifvit tagna och åter förlorade, och hittills tycktes Milanesarne hafva fördelen på sin sida. Carlo Malatesti, som hade högsta befålet åfver hertigens trupper, hade redan två gånger låtit blåsa segerfanfarer. Men för hvarje gång hade ett af Cormagnola skickligt utfördt anfall gjort honom begripligt, att han öfverilat sig, och att striden ännu på långt när icke var slut. Emellertid led dagen till ånda, och officerarne, hvilka omgåfvo Carmagnola, dolde icke för honom sin oro. Han ensam tycktes vara