Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1852, sida 2

på Ita Ull IN0öUOIBC. Om sundhetspass för resande. Generalkonsuln Everlöf har i P. T. erhållit plats för efterföljande artikel: Då frågan om sundhetspass för resande från danska till svenska orter blifvit föremål för ett mångartadt bedömmande i såvål danska som svenska tidningar, och åtskilliga af dessa temligen påtagligt velat insinuera att oefterrättlighet i tillåmpning af allmånna författningar dervid egt rum, och att de svenska tjenstemånnen i mera eller mindre grad dervid varit ledde af egennyttiga afsigter — så anser jag mig både förpligtad och beråttigad, att i hvad till min befattning hörer, meddela följande, på faktiska förhållanden och officiella handlingar grundade, upplysningar: Når kongl. kommerskollegii kungörelse af den 12 sistl. Augusti, angående skyldighet för fartyg att medhafva sundhetsbetyg, ingick till detta generalkonsulat den 17 s. m., låt jag verbotim införa densamma uti danska tidningar hår och i Köpenhamn. För min del uppfattade jag denna kunsörelse på det sått, att sundhetsbetyg för resande för nårvarande icke erfordrades, och meddelade genast denna åsigt till vice konsulatet i Köpenhamn, som deremot följande dag till mig inberåttade, dels att autoriteterna i Malmö hade tillsagt förarne af deisundet trafikerande ångbåtarne, att nåsta gång medhafva sundhetspass åfven för de resande, dels ock att chefen å det norska ångfartyget Nordcaphade, af farhåga för karantån i Götheborg, begårt att dit gående resande måtte med sårskilta sundhetspass förses. Samtidigt härmed intråssade vid detta fartygs anlöpande af härvarande redd, att en resande dam, som ankommit srån Helsingborg sör att gå med fartyget till Götheborg, men icke förut anmålt sig i härvarande konsulat, blef från fartyget afvisad, såsom icke medhafvande sundhetspass. — Under dessa förhållanden ansåg jag icke kunna taga på mitt ansvar att neka sundhetspass för resande till de stållen, der sådana ifrågasattes; men ingick, för mera såkerhets skull, med förfrågan hos k. kommerskollegium om råtta förståndet af dess kungörelse af den 12 Aug., hvarom en olika uppfattning på sårskilta stållen visade sig; samt emottog med omgående post den uttryckliga förklaring att sundhetspass för resande icke för nårvarande erfordras; hvilket jag samma dag meddelade till såvål vice konsulatet i Köpenhamn, som danska tidningarne. Något annat eller mera har ifrån hårvarande konsulaters sida icke kunnat eller bort göras; ty af alternativen att förse sig med sundhetspass eller blifva tillbakavisad från ett fartyg, måtte för en resande det förstnämnde innebåra den minsta olågenheten, och denna var dessutom af kort varaktighet. Hvad åter angår det klagomål, som blifvit framsatt emot konsulatet i Köpenhamn, att endast vilja visera verkliga pass, men icke så kallade passersedlar, så får jag blott förklara, att om dessa passersedlar utfärdades i Köpenhamn, såsom uti Helsingör och på svenska sidan, af politiekammaren eller annan laglig autoritet, så vore för deras påteckning i konsulatet intet hinder för handen; men de utfårdas i Köpenhamn icke af någon autoritet, utan helt enkelt af de privata ångbåtsbolagens kommissionårer eller expeditörer — privata affårsmån — som utfårda passersedlar på samma gång som de sålja biljetter för ölversarten. Då dessa passersedlar utfårdas utan afseende på den ort, der den resande senast varit, och det lått kan intråffa nu, då i Danmark ingen karantån finnes emot kolerasmittade orter, att en resande, som den e