Article Image
hade de egenskaper, som sålunda erfordrades för utöfning i Stockholm af byggmästareeller murmästareyrket, ansåge kollegium honom icke vara till verkstälJande af ofvanomförmälda byggnadsarbeten berättigad, i följd hvaraf hans ifrågavarande anmälan blef lemnad utan afseende; så har, uppå Anderssons bäröfver förda klagan, öfverståthållare-embetet den 10 sistl. Juni, handelsoch ekonomi-kollegii öfverklagade beslut sastställt; men i anledning af Anderssons öfver detta utslag hos K. M. anförda besvär, har K. M. under den 8 innev. månad, på grund af hvad i 10 8 af fabriksoch handtverks-ordningen är stadgadt, och med afseende å de vid besvärshandlingarne fogade, af öfversten vid ingeniör-korpsen, Hjelm, samt öfversten vid flottans mekaniska korps, Blom, utgifna betyg om muroch byggmästaren Anderssons skicklighet i yrket, pröfvat skäligt att, med upphäfvande af öfverklagade pröfvat, i nåder förklara Andersson berättigad, att verkställa de byggnadsarbeten bär i staden, om hvilka han hos handelsoch ekonomi-kollegium gjortianmälan. BHandelsbetjenten O. W. Wenster har anfört besvär deröfver att, sedan han hos konungens befallningshafvande anhållit, att få uti Torps by inom Sorunda socken af Stockholms Jän, drifva handel så vidsträckt, som författningarne medgåfve, samt Sorunda socknenämnd, i ämnet börd, förklarat sig icke finna något att emot ansökningen erinra, har konungens befallningshafvande, genom resolution den 5 sistl. Juni, yttrat att, ehuru sökanden visat sig innehafva de egenskaper, som, enligt handels-ordningen den 22 Dec. 1846, erfordras för att vinna tillstånd till utöfning af handel å landet, och det ställe, der han ville densamma bedrifva, vore beläget på längre än 3 mils afstånd från nämnde stad; likväl och emedan i Sorunda socken, hvars invånare, för afsättning af skogseffekter, korgoch trä-arbeten samt andra varor, gjorde täta besök i bufvudstaden, och sålunda hade tillfälle att der förse sig med de för dem verkligen erforderliga förnödenheter, handelsrörelse följaktligen icke syntes vara af behof påkallad, men en sådan deremot lätteligen skulle kunna locka till onödiga inköp och föranleda spridandet af öfverflödsartiklar, helst troligt vore att, i motsats till hvad i allmänhet egde rum vid inköp bär i hufvudstaden, kredit på längre eller kortare tid torde, till afsättningens befrämjande, komme att medgifvas och af flertalet köpare lättsinnigt och med begärlighet omfattas, för hvilken åsigt ytterligare stöd hemtades deraf, att inom sockne-nämnden yttrats den förmodan, att ingen genom handelsrörelse i socknen skulle kunna bereda sig försörjning; ty och då det icke heller borde förbises att, genom det ringa pris, hvartill tyger, dukar m. fl. dylika förnödenheter numera försäljas, skulle, om tillfälle till sådana varors inköp beständigt vore för handen, den förut inom orten i allmänhet ej serdeles stora benägenheten för en till välstånd och trefnad ledande husfit, än ytterligare komma att minskas, fann k. befhde sig under sådana omständigheter icke böra medgifva handelsbetjenten Wenster tillåtelse att i Sorunda handel utöfva. Då i detta mål sådana särskilda skäl icke förekomma, som må anses innefatta tillfyllestgörande grund för afslag å klagandens anhållan, samt någon anmärkning emot hans personliga behörighet icke egt rum, har K. M. den 8 Sept., med upphäfvande af det öfverklagade beslutet, förklarat klaganden berättigad, att å ifrågavarande mer än 3 mil från närmaste stad belägna ställe, utöfva sådan handel, som i 1 mom. 6 3 af handelsordningenom förmäles. (S. T.)

21 september 1852, sida 3

Thumbnail