—9—?2eiäi Aii —sD sTvå sädana maskiner äro nu i verksamhet i hrr Hogg Å Delamaters verkstad: den ena på 5. den andra på 60 hästars kraft. Den senare är det utomordentligaste exemplar af maskineri, som vi någonsin sett. Den har fyra cylindrar; tvenne, hvardera af 72 tums diameter, stå bredvid hvarandra. Öfver hvardera af dessa år en mycket mindre placerad. Inuti dessa befinna sig pistoner, som fullkomligt passa till sina motsvarande cylindrar, och åro så sammansatta, att de i de nedre och öfre cylindrarna röra sig gemensamt. Under botten af hvardera af de nedre cylindrarna anlågges elden. Inga andra eldstäder begagnas. Hvarken pannor eller vatten komma i fråga. Den nedersta cylindern kallas den verkande (the working), den dfversta den understödjande (the supply) eller bjelp-cylinder. Under det pistonen i bjelpcylindern går ned, öppna sig ventiler, som åro placerade i dess öfra ånda, så att den blir fylld med kall luft. Då pistonen åter går upp, sluta sig dessa ventiler, och den innevarande luften, ur stånd att trånga ut samma våg som den kom in, passerar genom andra ventiler in i: en reservoir, hvarifrån den måste gå in i den verkande cylindern, för att drifva upp, den derstådes verkande pistonen. Då den för detta ändamål lemnar reservoiren, passerar den igenom en såkallad regenerator, (om hvilken vi snart skola gifva förklaring), der den uppvårmes till omkring 450 grader, hvarförutan den åfven uppvårmes, då den inkommer i den verkande cylindern, genom elden under densamma. Vi sade, att den verkande cylindern år mycket större i diameter ån hjelpeylindern. Låtom oss för tydlighets skull aniaga att den intager en dubbel areal. Den kalla luften, som inkom i den öfre cylindern, kan således endast fylla hålsten af den nedre. Men på dess genomgång till den senare, sade vi, passerar den genom en regenerator och låt oss antaga att den, når den kommer in i den verkande eyIindern, blifvit uppvårmd till omkring 480 grader. Vid denna temperatur utvidgar: sig atmosferisk luft till dubbel volym. Derför är samma atmosferiska luft, som fanns i hjelpcylindern, nu i stånd att uppfylla en dubbelt så stor cylinder. Så utvidgad ingår den i den verkande cylindern. Vidare antaga vi, ati pistonen i den verkande cylindern innehåller en areal af 1000 qvadrattum, och pistonen i hjelpcylindern endast 500. På denna trycker luften med en krast, som vi vilja antaga till omkring elfva skålpund på hvarje qvadrattum, eller med andra ord, med en vigt af 5, 500 skålpund. På ytan af den nedre pistonen trycker deremot den uppvärmda luften uppåt med lika kraft på hvar och en af dess tusen qvadrattum, eller med andra ord med en krast af 11,000 skålpund. Här finnes således ven kraft, som, sedan den öfvervunnit vigten ofvanifrån, gifver ett öfverskott af: 5,500 skålpund, så framt vi icke afdraga något för friktionen. Detta öfverskott utgör just maskinens verkande kraft. Man inser lätt, att sedan ett slag af dess piston år gjordt, skall den fortfarande verka med denna kraft, så långe som tillråcklig värme anvåndes att utvidga luften i