Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1852, sida 2

Rättegångsoch Polissaker. Drangarne Bengt Fredrik Börjesson och Anders Norlund hos handlanden O. P. Andersson här i staden, hade för kommissarien Wickstrand anmält, att de genom stöld den 24 Mars e. m. mistat 3:ne fickur af nysilfver och ett af silfver, hvilka varit hängande i derag låsta drängkammare. Kommissarien Wickstrand anstiillde genast efterspaningar med den framgång, att han redan påföljde Fredag hade knipit tjufvarne och tillrättaskaffat det stulna. I Måndags förevar uti poliskammaren ransakning härom, dervid arbetskarlen Johannes Larsson Svan från Synnerby socken af Skaraborgs län, förut för stöld straffad, och förre handlanden Niklas Claesson tilltalades såsom de, hvilka föröfvat ifrågavarande tillgrepp: Svan, som först hördes, nekade att hafva begått stölden; men förklarade sättet, hvarpå ban kommit i besittning af hemligheten, hvarest de stulne uren funnits gömde, sålunda, att då han sistliden Fredag, efter det han sammanträffat med kommissarien Wickstrand och denne yttrat misstankar mot honom, att hafva föröfvat ifrågavarande stöld, begifvit sig ut på upptäcktsresa efter det stulna och tjufven samt i sådant ändamål ämnat besöka Galgkrogarne, hade ban af en tillfällighet kommit att taga vägen åt Anneberg. Under vägen kände han sig törstig, hvarföre han beslöt uppsöka en på Annebergs ägor belägen källa, för att der släcka sin törst. Framkommen till källan, lade han sig ned på marken, dervid han blef varse en för honom okänd karl, ett stycke derifrån i berget ha något sysslande för sig, och derunder liksom visade sig rädd att blifva observerad, hvadan Svan, som anade oro, beslöt att lura ut hans förehafvarde och dröjde dersör qvar till karlen TULLIIIImTPH-OooWoqwruububb — ——