Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1852, sida 2

Inrikes Nyheter. Götheborg. Såsom någonting hår i hamnen sällsynt få vi fåsta uppmårksamheten på de tvenne insödingar på Sandwichsöarne, som finnas bland besåttningen ombord på det nyss ankomna barkskeppet -Antelope. De höra, som bekant år. till Malayiska eller bruna racen, som till kroppsbilaning år nårmast den Kaukasiska. De tvenne hår ifrågavarande Sandvicharne åro från On Owahu; de skola vara af ett serdeles mildt och godmodigt lynne: Att de mycket lida af vårt kyliga klimat, år naturligt. , I elt bref från Paris af d. 25 Mars låses — — — arresteringarne i Caf du Danemark har våckt mycken sensation bland 088 Skandinaver, emedan en del af våra landsmån befinna sig bland de arresterades antal. I fångelserna skola de hafva träffat flera, som försmåktat der flera månader, utan att kånna orsaken till sitt håktande. — Hår hafva vi nåstan sommar. — I brådrariket Danmark sker nu åfven en insamling till förmån för de nådlidande i Wermland och Norrland. Bestyrelsen för skandinaviska sållskapet har stållt sig i spetsen för saken, hvartill dock initiativet tagits af några enskilta aktade personer i södra Seeland. — Hr llessler ämnar med sin trupp slå sig ned i hufvudstaden, der han för sommaren hyrt Humlegårdstheatern. 2Jönköpingsbladet-gör följande silllägg till notisen om afvikne löjtnant Wijk bladh: -Till ofvans ående kunna vi lägga den srån stillförlitlig hand meddelade underrättelsen, att V. den 10 Mars försedd med yassersedel srån Helsingborg, gått öfver till Danmark, hvarifrån han, så vidt hittills kändt år, ånnu icke återkommit. — Betråffande kyrkobyggnaden, lårer den ånnu icke lyftade delen af entreprenadsumman betåcka kostnaderna för byggnadens fullbordande, och bergesmånnen för denna således gå temligen helskinnade från saken. Emellertid år det, såsom af ofvanstående synes, åndå många som blifvit lidande på hr W.; men i alla fall torde han, derest han för alltid lemnat landet, gjort sig I sjelf största skadan, enär hans obestridliga talang såsom architkt och bristen hårstådes på skickliga sådana, ofelbart alltid skolat för sSåkra honom om en måttlig bergning och måhånda åfven, i förening med noggranna beråkningar, framdeles godtgöra det obestånd hvvari han nu råkat, och hvilket åtminstone ej härrört från ett dfverdådigt lesnadssätt.2 ÄLUcqLLLIcQVULLÄA —