Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 april 1852, sida 1

var framsatt midt på golfvet i herr viktualiehandlarens yttre rum eller matsal. Ehuru i slutet på Oktober, hade madam Sundberg prydt bordet med tvenne blomstervaser, som gåfxo en viss ungdomlighet åt det nått dukade bordet, med sin vål manglade drållsduk, servietterna af samma facon lagda i en hög vid ena hörnet, och å ömse sidor om dem de blanka, nya silfvergafflarne och engelska stålknifvarne, som skistade i alla regnbågens fårger. Fårskt smör i en ask af kristall, kringbäddad wed is, en half Smålands prest—et, en asiell kavjaF Och ett stort fat med ostron gåfvo förhoppning om att man icke skulle komma att fara illa; och några småtalrikar med syltlök, mangogurkor och hvarjehanda sylter antydde, att någonting solidare våntade. En grupp engelska vinglas mellan tvenne kristallkarafiner, den ena af rödt, den andra af gult innehåll, speglade sig i sina I brickor af poleradt silfver; och tvenne vål arbetade korgar af samma metall, fyllda med frukt af hvarjehanda slag, fullåndade den små trefliga anblicken af det hela. Utom slagbordet, som då var framflyttadt, fans i detta rum endast en störra skånk samt omkring väggarna rottingsstolar; men själen deri utgjordes af ett godt sortepiano, som innehade hedersplatsen på långväggen.