Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 mars 1852, sida 1

dem blåsta tackjernet mäste derföre antingen vintertiden på slåddon eller också sommartiden öfver Christinehamn och derifrån sjöledes föras till de uti Vestra Wermland belågna bruken eller till de nårmast dem belågne hamnarne för att derifrån åter landvägen afhåmtas. Då hårtill kommer att tackjernstillgången uti Filipstads bergslag, otillråcklig får sånets egna behof, åfven tages i anspråk a de betydliga bruken på Norra Dalsland, eller i Elfsborgs lån och af åtminstone ett om icke flera af de nämnde bergslag nårbelågns bruken uti Örebro lån, samt något tackjerr från andre lån icke kan erhållas på nårmare håll ån från Nora bergslag i Örebro lån, från hvilken inga eller åtminstone hågst ofullståndiga direkta transportmedel nu finnas, eller ock från Norbergs bergslag i Westerås lån genom Målaren och Götha kanal, så förklaras håraf det af erfarenheten bekråftade förhållande, att tackjern måste i allmånhe! i Wermland och synnerligast för de många uti dess vestra del på köpe-tackjern grunda de bruken vara en utomordentlig dyr och stundom, då ogynnsamma förhållanden intråffat, såsom då t. ex. transporterna uti bergslagen af barvinter försvåras, eller vattenbrist derstådes intråffar, icke erhållbar vara Det år af dessa olika förhållanden för särskilda delar af provinsen, som de stridiga intressena och åsigterna om jernbanans mes! åndamålsenliga sträckning hårleda sig. Invänarne uti vestra Wermland och Dalsland måste framförallt önska erhålla en så direk kommunikation, som måjligt från bergslagerna uti Örebro och Westerås lån till Wenern för att från dessa bergslager kunna erhålls antingen tackjern eller ock malmer, får at deraf sjelfva kunna tillverka sitt behof af först nåmnda nådvåndiga vara, och deras intresse ut detta hånseende delas ej blott af de nåmnde bergslagernes innevånare, utan ock af de bruks ägare och possessionater uti östra Wermlane och Nerike, som på jernvägen skolafafsänd, sina effekter till Wenern för att gå vidare til Götheborg; då deremot Christinehamns oci Filipstads samt kringliggande bergslagers inne: vånare, sjelfve tackjernstillverkare eller tack. jernssäljare, anse sörenåmnde intresses befrämjande af underordnad vigt, samt vid jernvågens fullbordan hufvudsakligen afse en lätta tillgång på spanmål från Nerikes-slätten oci då vågen en gång blir utsträckt till Wester. göthland, derifrän äfven under vintertiden, til hvilken afsigts vinnande det naturligen myc: ket måste bidraga om jernvågen genast lede till Christinehamn och der sättes i sambanmed de kommunikationsfårbåttringar, som del redan skett, dels blifvit föreslagne och me statsbidrag understödde, för att lätta transpor terna emellan Christinehamn och Filipsta samt bergslagen. Jernvågskomitens pluralitet tyckes, genom den af densamma sö reslagna afvåg från den ursprungligen utsta kade mera direkta banan till sjön Måckeln hvars norra del stråcker sig in i Carlskog bergslag och genom en kanal skall förena med vattendragen uti Filipstads bergslag, sam genom jernvägens deraf följande nårmande ti! ALA YEH—