Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 mars 1852, sida 1

1BiBi:: Jernvägssrågan. På anmodan meddela vi en till Kongl. M:t af en betydande del af Skaraborgs låns innevånare ingifven petition, rörande förändring i Köping-Hullbanan, hvarigenom denna från Örebro skulle tagas i genaste riktning till Mariestad, med en sidobana till Christinehamn från någon punkt af denna linea. -Stormäktigste allernådigste Konung! Sedan fråga uppstod om en jernvågsanlåggning för att sammanbinda landets tvenne största ståder, Stockholm och Gåtheborg, har utförandet af denna plan varit inom Westergöthland emotsedd med desto större intresse, som, utom sakens stora vigt för fåderneslandets industri, provinsen, i anseende till sitt låge i rak linea emellan nåmnde ståder, trodde sig kunna hoppas att blifva delaktig af den betydliga låttnad uti kommunikationerne, som derigenom komma att beredas. Vål omgitves provinsen på dess östra och vestra sidor af sjöarne Wettern och Wenern, samt genomskåres i dess norra del af Götha kanal; men, i anseende till provinsens betydliga vidd, skulle dock ett sådant befordringsmedel, som en jernvåg, vara för dess inre, all sjökommunikation saknande delar, af högsta vigt. Dess sädesrikaste trakter måste neniligen nu, för afsåttning af sine produkter, begagna betungande och kostsamma landtransporter, hvarigenom den utveckling, provinsens åkerbruk skulle kunna ytterligare erhålla, betydligen försvåras. — De rika och åfven får jordbruket vigtiga kalktillgångar, hvarpå öfverslöd inom provinsen förefinnes, blifva ock, för nårvarande, endast till mindre del begagnade, i anseende till de svårigheter, som forslingen medsörer. Genom rikets ständers frikostiga understöd vid sistlidne riksdag, har vål en utsigt blifvit öppnad att, till någon del, få ofvannåmnde plan realiserad; men den riktning som banan, enligt det får rikets stånder framlagda, af enskilde personer utarbetade förslag, skulle erhålla, år emellertid sådan, att icke blott den provins, vi tillhöra, skulle för näryarande, gå miste om förväntadt gagn af anlåggningen, utan åfven, hvad som år af ånnu större vigt, denna anlåggning på långt når icke medföra den nytta för trafiken inom lan det, som densamma, åndamålsenligare anordnad, skulle kunna bereda. Då Eders Kongl. Maj:ts nådiga uppmårksamhet redan blifvit derpå fåstad, och Eders Kgl. M:t för årendets utredande behagat i nåder förordna en kommitte, som omsorgsfullt inhemtat alla för nåmnde åndamål erforderlige upplysningar, skulle vi icke hafva vågat att med någon framstållning i denna fråga falla Eders Kgl. M:t besvårlige, om vi icke erfarit, att ifrån sårskilde delar af riket, önskningar för faststållandet af ofvannåmnde vågstråckning blifvit till Eders Kongl. Maj:t i underdånighet framförde, och vi således hoppas, att Eders Kgl. M:t icke onådigt upptager, att åfven vi, uti en fråga, hvilken så nåra rörer oss, såsom invånare uti Skaraborgs lån, drista att påkalla Eders Kgl. M:ts nådiga uppmärksamhet, jemvål å Westergåthlands inte ressen. Vi våga ock desto hellre detta steg, —— 50 soomsmmommmmmimsmmmemwtss ÅL, ä GER Ää—