Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 januari 1852, sida 1

— Herr Prudent upprepade portvakten lutande sig emot sin qvastkäpp; Jal det var en annan sak! .. En man med gröna glasögon, grå rock, alldeles inte vacker, icke så? en Kkrokig nåsa, stora läppar? ... — Det år just hans porträtt. Får fan! man har inte alltid det namn man söker på tungspetsen. — Serra dö! den herrn har en pråktig namnlista min sann: Domairon, Mathurin, Prudenll — Det år af försigtighet, svarade hr Lubois hemlighetsfullt. — Ah! det år af försigtighet, mumlade portvakten, letande efter någon djup andemening i denna klena ordlek. Tredje våningen, dörrn till venster, trappan till höger, in på gården. — Tack, sade hr Lubois. Han sprang uppför trappan, anlände i tredje våningen och ryckte håftigt på klockstrången, som hångde vid dörrå till venster, En bångel, en svart loggsliten frack, lång, spenslig, gul, kolkrisk. förfärligt ful, med drypande näsa och pennan bakom örat, kom och öppnade en med syrdubbla reglar och patent-läs försedd dörr, med en försigtighet som var föga uppmuntrande och föga till den inneboendes heder. H