Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1851, sida 1

Återställandet af den allmänna rösträtten i Frankrike. i I ett nummer af -Preuss. leitungsinnes en artikel till ledning vid bedomandet af den nårvarande stållningen i Frankrike, hvilken artikel vi icke kunna lemna utan uppmärksamhet. På denna sidan om Rhen — heter det deri — har genom militåriska rustningar allt blifvit gjordt, som varit af nåden för ait skydda den samhålleliga ordningen och för att hejda stormen. :Tillochmed den sociala revolutionen måste, om den i Frankrike skulle utbryta, rasa ut i sin egen krater: olyckans territorium skall respekteras, men dess utbredande förhindras. preussische Zeitung-s anmårker, för att rekommendera artikeln, att den person, från hvrilken artikeln hårstammar, måste antagas ega en noggrann kännedom om franska förhållandena. Om man skulle sästa något afseende vid det påståendet, att afsigten med de militåriska rustningarna vid vestra grånsen endast år att draga en revolutionskordon till I skydd för Tyskland mot befarad smitta, likasom man år 1831 drog en kolerakordon vid åstra srönsen, så måste antagas, att denna person åfven eger en noggrann kännedom om den högre diplomatiens afsigter. Om nu — fortsåtter artikeln vidare — man på denna sidan om Rhen har makt att hejda I stormen; så har på andra sidan nationalförsamlingens majoritet makt att förebygga formen genom att dels skapa nytt, dels befåsta det gamla. Det råd, som den med de franska förhållandena noga bekante artikel-författaren gifver ordningspartiet, går derpå ut att de icke böra sätta sig imot den verkstållande maktens önskan att få lagen af den 31 Maj upphåfven. Detta råd hårleder sig uppenbarligen från insigten af omöjligheten att med en arme af 320,000 man bekåmpa de tre millioner, hvilka genom nyssnåmnde lag gått sin råstrått förlustiga. Artikeln fär icke rentut såga detta, emedan derigenom äfven ett erkånnande skulle göras, att icke allt kan nträttas eller genomdrifvas genom en arme, om han ån vore aldrig så talrik, aldrig så obetingadt tillgifven, brukbar och fårdig till hvad som helst; att man med en armå visserligen kan bekåmpa några tusenden, hvilka åro förenade på ett stålle, en enstaka stad, en provins, men icke millioner, icke ett helt land, Men artikeln såger att, om armåen vore nog stark att försvara lagen af den 31 Maj, man likvål under de nårvarande förhållandena i Frankrike (2) förgåfves söker ett skål, hvarför man skulle våga en kamp för denna lag; det vore att anse såsom ett brott, om man ville framkalla ens möjligheten af en strid, då segern icke vore någon vinst. Vi veta ej, om vi riktigt fattat artikelns mening, att, under andra omståndigbeter, ifall t. se. förhållandena i Frankrike vore sådana, att segern i en revolutionskamp skulle leda till monarkiens återstållande, det, då icke vore —