Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 november 1851, sida 1

— Välan, mottag då din del af min börda och hjelp mig att bära mitt kors. Jag vill icke förtiga något för dig. Du skall få höra en sorglig, bjertslitande historia; men darra icke — målningen af din faders lidanden skall framkalla dina tårar. Sedan skall du finna förklaringen på hr Deneckers hjertlöshet. Nu släppte han sin dotters hand och begynte, utan att vända sina ögon från henne, sin berättelse på följande sätt: — Du var ännu helt ung, Lenora, vänlig och kärleksfull som nu, samt din moders lycka och glädje. Vi lefde tillbakadraget på våra förfäders lugna gård, och funno i afkastningen af vår egendom medel, att, med någon sparsamhet, föra ett lif, som anstod vår rang och vårt namn. Jag hade en yngre br. der, som med ett godt hjerta förenade mycket lättsinne. Denne bodde i staden och var gift med ett fruntimmer af adlig familj, hvars förmögenhet icke öfversteg hans. Om hans hustru af kärlek till prakt sporrade honom att begagna sig af osäkra medel tlll inkomsternas förökande, vet jag icke. Allt nog, han spekulerade i fonderna. Du förstår väl icke detta uttryck? Det är ett hasardspel, som inom en minut kan göra en man till millionär, men också inom kort störta honom med hustrn och barn i elände; ett spel, som redan bragt mången adelsman och mången rik till tiggarstafven. I början vann min bror betydliga Summor och inrättade sin hushållning så storartadt, att mången? ytterst rik man afundades honom. Han besökte oss stundom, medförde då åt dig Lenora, hans älskling, allehanda leksaker, och visade oss mera kärlek, ju mera hans inkomster tycktes öfverträffa våra. — Mera än en gång föreställde jag honom huru o—