Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1851, sida 1

En dag hade hr van Vlierbeke redan tidigt på morgonen rest till staden. Middagen var långesedan förbi. Lenora smög längsamt och försjunken i dystra tankar genom alla rummen, i hvilka en dödstystnad, herrskade. Ån talade hon för sig sjelf, ån stannade hon, stråckte ut handen eller torkade en tår ur ögenen. I sin tankspriddhet, och utan att rått veta hvarför, öppnade hon lådan i det bord der hennes sader vanligen satt och skref. Kanske dref henne omedvetet önskan att utsorska fadrens hemlighet till detta steg. I lådan låg ingenting annat ån ett Öppet papper. Knappt hade hon kastat en blick derpå, förrån hennes Kinder bleknade och båfvande låste hon papperets innehåll. Hastigt sköt hon derpå igen lådan och lemnade rummet med nedböjdi hufvud och längsamma steg; bittra betraktelser hade bemäåktigat sig henne. nästa rum satte hon sig, såg en lång I stund tyst ned i golfvet och suckade derpå: — Sålja Grinselhof? Men hvarför det? Herr Denecker har förekastat min far, att vi icke vore rika nog? Hvad år det hår får en