Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1851, sida 1

AiAi. fullkomlig såkerhet för den rasslande genomsarten med tegelsten och byggnadstimmer. Den projekterade byggnaden kunde göras särdig i Birmingham, Dudley och vid Themsens strånder, föras fix och fårdig till Hyde-Park och uppsläs som en sång. Och hvad tråden anginge, så ville Paxton omplantera dem för omkring 100 pund och åter förflytta dem till deras förra plats efter slutet af expositionen, utan att skada en enda gren. Här vilja vi i förbig. anmärka, att Paxton, i jämnförelse med Horace Walpole, år ett halft århundrade fårsut med sina omplanterings-operationer. I Augusti 1748 skref nämnligen den visa från TVickenham till sin kusin Conway såsom ett öfsverspåndt skåmt: -Jag beklagar ait jag lefver i en så barbarisk tid, då vi kommit till så ringa fullkomlighet i trådgårdskonsten. Jag år ötvertygad, att det om 150 år hårefter I skall vara lika så vanligt att omplantera 150 års gamla ekar, som nu att omplantera lökar.Imellertid kunde Paxton undvika att omplantera de årevördiga tråden, och det att the skorlest notice-, liksom om det blott gållt ett och annat husgeråd. Föredroge man detta, så ville han inrymma de våxande trådstammarna under sin stora glasdöme. Men så lått utförbar planen ån syntes, var det dock, icke att tänka på den. Byggnadskomitän hade gisfvit sitt utslag. Tåflan och öfverläggningarna mellan de inbjudna notabiliteterna i arkitekturen hade icke tillvågabragt sett enda antagligt utkast. Den första expositionen af hela verldens arkitekters industri hade gjort fiasco och den omståndigheten, att byggnadskomit6en uppfordrat till förslag om att konstruera utkast efter dess egen plan uteslöt i detta afseende alla andra sökande. Men en dag, det var fredagen den 14:de Juni, var Paxton tillfålligtvis i Underhuset och samtalade i detta åmne med Ellis, en af husets medlemmar, som följde honom till handelsministeriet, för att se hvad der kunde göras. Der var verkligen ingenting att gåra; ty Paxton, — en af de verksammaste mån i England, och hvars blotta rekreationsarbeten skulle hafva böjt. en mode-herre till jorden med sin tyngd — var frånvarande för att behandla en speciel fråga vid bryggan öfver Menaisundet. Efter denna tur, blef följande morgon samtalet med hans vån, parlamentsledamoten, ånnu lifligare genom en annan och ovanligt måktig åskvigg, som i dessa dagar for ut från Blackfriars. Han hade fattat sitt beslut och hertigen af Devonshire sade i ett ofsentligt meeting i Backewell: -Jag har aldrig sett Paxton företaga sig något, som han icke utfört fullståndigt! Att hafva förrättningar hvarje dag i veckan på alla kanter i England och Irland, utom omsorgen för sina åligganden i Chatsworth, betydde icke mycket; han skulle nog få tid att uppgöra planen och detaljerna för ett byggnadsföretag af några qvadrat-acres rymd. Iisdags-morgonen, den 18:de Juni sann man Paxton som president i en arbetsoch våg-komite för Midlands jernbana, sysselsatt att förhöra en anklagad banvaktare. Detta var det första lugna ögonblick han kunnat A U—bl— 2——— —