Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1851, sida 1

——U—U—ö—ä— — — få, sedan han fattat idken till den stora byggnaden. Vid bordsåndan stod den anklagade, och framför presidenten låg ett hvitt och inbjudande läskpapper. Allt efter som hvarje vittne ashördes, tycktes Paxton med ovanlig ifver göra sina anteckningar. Då han slutat förhöret, vånde sig en af hans kolleger till honom och sade: — Eftersom ni upptecknade alla vittnesmålen fullståndigt, så önskade vi få höra dem ånnu en gång. — För att såga sanningen, sade Paxton sakta, så kånner jag redan hela saken, emedan jag tillfålligtvis fick veta alla dess detaljer i går natt. Men det hår, fortfor han i det han håll upp papperet, år intet ransakningsprotokoll öfver banevaktaren, utan en teckning af den stora industribyggnaden, som skall uppföras i Hyde-Park. Banevaktaren slapp undan med några böter, och redan samma afton hade sugpappersplanen funnit vågen till Paxtons kontor i Chatsworth. Med tillhjelp af Paxtons vanliga medarbetare voro teckningarna, afdelningarna och de tekniska detaljerna fårdiga inom tio dagar. Då han andra gången kom till Derby-stationen vid månadens slut, hade han de fårdiga utkasten under armen. Det var icke ett dgonblick att fårlora, ty banetåget var fårdigt att afgå, och de kungl. kommissarierna skulle hålla sin sammankomst redan följande morgonen; han stoppade således sin middagsmat i fickan och kastade sig upp i vagnen. Der fann han till sin stora glådje en af Englands största och inslytelserikaste ingeniörer — han var dessutom medlem af den kungliga kommissionen — som gick till London med samma train. — Det var ett utomordentligt lyckligt sammantråssande, utropade han; ty jag skulle önska, att ni ville genomse några af mina planer och en specifikation. Ö örautsatt att planerna äro .... här åro de, sade den raska byggmästaren; se igenom dem och säg, om de passa för den stora byggnaden 1851. — För hvad? ropade ingeniören, i det han såg på sin vån med komiskt allvar och tviflande förundran. — Det år mitt allvar. — Men ni kommer ju för sent; hela saken år redan afgjord. — Godt! just derför kan ni ju se efter hvad ni tycker om dessa planer. Jag år mycket hungrig, och om ni vill gå igenom papperen medan jag åter, så skall jag icke såga ett enda ord. — Jag skall likaså litet ståra er; ty jag å min sida måste nådvåndigt göra slut på min cigarr; — och innan några vidare beståmmelser voro föreslagna och antagna; började ingenidren att råka. En djup tystnad herrskade. Den kungliga kommissarien rufvade uppmårksamt öfver planerna, medan deras pappa iakttog det intryck den gjorde på kritikern. Det var ett ågonblick af stark spånning; ty det berodde icke litet af den andras tankar. I början kunde ingenting AAA —L—L—L——— w——