Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1851, sida 1

Tredje brefvet. Länninge d. 16 Juli 1840. Allrabästa Rora! Litet muntrare till sinnes i dag än vanligt, begagnar jag mig af denna sinnesstämning för att rassa ihop några rader till dig, min egen vån. Någon omvexling i det enformiga hvardagslifvet har egt rum sedan jag sist skref, och jag måste beråtta dig det. Då vi i söndags 8 dagar sedan voro i kyrkan, fick jag se tvenne eleganta damer, åtföljda af några kavaljerer, träda in och taga plats i bånkarna framuti choret. Efter gudstjenstens slut företogs presentation, och på detta sått började min bekantskap med sröknarna Hjelmerona. De sade sig vara förtjusta Öfver detta möte, och bådo mig med första komma till Stora Lånninge, hvartill jag gerna jakade. Tisdagen stannade ett ridsållskap vid prostgården. Det bestod af Louise och Ebba Hjelmerona, deras bror, löjtnant Robert, och ett par andra löjtnanter. De kommo att afhemta mig till en promenad och efter åtskilliga svårigheter, lyckades det mig dock slutligen att få en håst (det hör till prostinnans fördomar, att det ej passar ett fruntimmer att rida), och med förtjusning svingade jag mig i sadeln, ty, som du vet, år ridt ett af mina sfavoritnöjen. Jag åtföljde dem till herrgårder, der jag med största artighet imottogs af föräldrarna, samt tillbragte en rått angenäm dag; löjtnant Robert följde mig hem på dvällen. Som jag redan tycker mig höra, eller rättare sagdt se, att du öfverhopar mig med frågor, angående Hjelmcronska samiljen, vill jag ej afvakta dem, utan se hår en teckning, Så godt jag förmår. Baronen år en man, som redan sett lifvets middags