Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 oktober 1851, sida 1

A AunOnSBG! niens rikedomar upptåcktes, endast med den behagliga skillnaden, att Plutus denna gång utöst sina gåfvor på vår egen jord, i stållet får på en rivaliserande makts. Det måste hafva varit en mycket stark tendens till stigning i de ådla metallernas vårde den tid, då upptåckten af de kaliforniska minorna skedde; ty vi kunna på intet annat sått förklara den utomordentligt ringa verkan på guldets kursvårde, som en så stor tillvåxt till den redan då förhandenvarande guldtillgången förorsakade. En sådan afgörande verkan, som hvarken Uralbergens eller Kaliforniens skatter utöfvat, tyckes vara förbehållen guldregionen i NyaSydWales. Det måste förefalla oss omöjligt, att denna metall, som så långe varit den valda representanten för menniskans förnödenheter och begår, sortsarande kan bibehålla ett kursvårde, som så betydligt öfverstiger kostnaderna för dess produktion nu för tiden. Vi torde således, åtminstone till en del, få vånta, att de förutsågelser om de goda och ofördelaktiga följderna af ett sjunkande i guldets vårde, med hvilka vi blefvo förtrogna den tid upptåckten i Kalifornien egde rum, skola gå i fullbordan. Den mårkliga föråndringen i förhållandet mellan kreditor och debitor, som spanska eröfringen af nya verlden på andra sidan om Atlantiska hafvet framkallade, tycks åter komma till stånd genom engelsmånnens besittningstagande af den ånnu nyare ö-kontinenten på andra sidan om Stilla hafvet. I betraktande af dessa penningsöråndringar, som knappt kunna anses vara af någon allmån vigt, undantagande så vida de kunna bidraga att låtta skuldsatta nationers börda, gifvas åfven andra verkningar af här omtalade orsaker, hvilka kunna betraktas med oblandad tillfredsställelse. Att en metall, som besitter så många egna och beundransvärda egenskaper som guldet, blifver billigare och mera tillgånglig, lofvar icke ringa framsteg i sörarbetningen af många nyttiga och förskönande föremål. Medan således de olågenheter, som rimligtvis kunna uppstå genom ett plötsligt öfverslöd på guld, blott åro lokala och förbigående, tyckas fördelarna vara allmånna och varaktiga. Når priset på en sak blifver billigt, erfar man först hvad den duger till. Vi skulle aldrig hafva fått något krystallpalats, om glaset hade stått i samma pris som i fordna dagar, och det beror blott på den menskliga uppfinningsförmågan, huruvida guldet skall blifva nyttigare i samma mån som det blir större öfverslöd derpå. Samma anmårkning som vi gjort i afseende på verlden i allmånhet, tycks vara sann hvad de australiska kolonierna betråffar. Olågenheten år blott temporår och drabbar enskildta, ehuru stora och inflytelserika klasser. Fördelen skall blifva varaktig och allmän. Den första skepnad, under hvilken rikedomens Gud nedstigit i Nya-SydWales, år en befarad sattigdoms. IIvarje industrigren år sörlamad, hvarje nyttig förbättring hämmad, och resultater, som redan tycktes vara uppnådda af spekulanter, får man nu vånta först i en aflågsen och obeståmd tid. Koloniens kroniska tillstånd år en omåttlig stråfvan ef— —