Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1851, sida 1

från början var mera, Som man säger, sör syns skuld, ån för att ve rkligen taga del i utgifterne; men såsom i håg grad onmärkningsvärdt måste vi likvål för våra låsare omtala, att berörde bidrag från Norge, långt ifrån att sedermera, såsom råttvisan sordrat, höjas till lika eller åtminstone proportionerligt belopp imot det svenska, i det stållet blifvit af norrmånnen godtycklig gt och ensidigt efterhand nedsatt ånda till hålften af hvad det förut var, och att sedermera hvarken vederbörande i Norge eller vår egen regering, oaktadt både allvarliga och trågna påminnelser kunnat förmås att vidtaga någon råttelse i detta egennyttiga förfarande. Men hvem skulle ersåtta bristen? — Det blef naturligtvis svenskarnes lott; ty om de dragit sig undan på samma sått, skulle knapt någon enda konsul qvarstannat på sin plats och inga medel funnits till fredsverkets underhållande med Barbareskerne, till den svenska och norska handelns skydd, till afslutande af handelstraktater m. m. Vi skola hår, efter officiella handlingar, framlågga några sifferuppgifter, som båttre ån alla ord ådagalågga, huru man gått tillvåga och ånnu förfar i denna unionsangelågenhet. Enligt sårskilda under åren 1815, 1817 och 1828 meddelade nåd. bref utgjorde norska statsverkets bidrag till konvoykassan endast 30,000 species, eller i svenskt mynt, om vi efterse dess belopp sör 1829 — det åldsta år, för hvilket vi för tillfållet hafva några uppgifter derom att tillgå — 74,551 rdr 20 sk. bko. Samma år utgjorde det svenska bidraget icke mindre ån 514,141 rdr 43 sk. 7 rst. s. m. — Är det proportion? Men för norska storthinget syntes detta bidrag likväl åndock för drygt! Det beslöt derför redan 1830 att afknappa detsamma med 5000 species, och detta beslut gick så raskt i verkstållighet, att indragningen verkstålldes redan under senare hälften af samma år. Då för första halfåret af 1830 utgått 15,000 species, lemnades för det senare endast 12,500 species. Till denna åtgärd hemtade man förevåndning af den franska ockupationen af Algier, hvarigenom konvoykommissariatets utgifter skulle blifva förminskade; men denna ockupation ägde, som man vet, icke rum förr ån i Juni månad, och inflytelsen deraf på konvoykassans utgifter kunde först under de senare åren visa sig. Dertill kommer att trenne röfvarestater Ändock återstodo vid Medelhafvet, och att, i allt fall, det norska bidraget redan vid sitt förra belopp var blott en ringa del af hvad det borde vara. Imellertid tyckte norrmånnen snart derefter att de ånnu gåfvo för mycket (för aslöning till konsuler i alla verldsdelar och för sin handels skydd m. m.!) hvarför de, år 1833, helt enkelt gjorde en ytterligare nedsåttning af deras bidrag ånda till 15,000 species; och dervid har det sedermera förblifvit, äfven då de mest betydliga, utomordentliga utgifter förekommit, äfven då de allra vigtigaste förmåner skola beredas den norska handeln och sjöfarten! Så måste, t. ex. år 1838, Sverige 1 till2 o zom . on — 22