Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 juli 1851, sida 1

Article Image
TCAAAm FUsFucrli UAOII, 110 VI YA 2 J 8 BN å SE AAC SENS Na es ra RENA TR ARNE EKS Borgareståndet behandlade bevillningsutskottets bet. n:o 15 och beslöt, att, med afslag å utskottets förslag, vid 10:de och 11:te 88 antaga den af hr Halling föreslagna redaktion, innefattande klassifikationens upphörande Och nedsättning i minimiafgifterna. Vidare beslöts, efter 2:ne voteringar, att den i 17:de, 27:de och 29:de 88 gesäller och arbetsfolk ålagda bevillning bör upphöra för de sednare och för de förre nedsättas till 1 rdr. Ytterligare beslöt ståndet att bifalla utskottets förslag, angående utländska handelsexpediters beskattning, men beloppet nedsattes till 50 rdr för de första 3:ne månaderna. Dessutom fattades följande beslut: att ur 16:de utesluta utskottets tillägg om undantag för ångfartyg och aktiebolag; att afslå begärd nedsättning i bevillningen för lotsar och lotsdrängar; att i 36:te 5 bevillning må beräknas endast på den utdelning å aktier, hvilken öfverstiger 5 pet; att vid 42:dre och 137:de Ss afslå de af utskottet föreslagna förändringar, angående handlandes och fabrikanters ansvarighet för hos dem anställde arbetare och betjente; att gilla den i 73:dje S föreslagna nedsättning i bevillning för jernverk, Samt att godkänna förslaget att poliskonstaplar i husvudstaden samt polisoch nattvakter i öfriga städer skola vara fria från bevillning efter 1:sta och 2:dra artiklarna. N:o 17, angående chartesigillate-förordningen, bifölls med ett af hr Brodin gjort tillägg vid 5:te 8. Derefter företogs till behandling ekonomiutskottets bet. n:o 114, angående folkskoleundervisningen i riket. l:sta punkten afslogs; den 2:dra bifölls med någon förändring, äfvensom punkterna 3—6, samt 7—10. Den, ll:te, om förening af klockareoch skolläraretjensterna afslogs med 18 röster mot 17. Beträffande ifrågavarande ulåtande sympatiserade borgareståndet synnerligen mycket med de högvördige, och de anmärkningar, som mot desses åsigter på ett annat ställe blifvit gjorda, komma alltså att äfven gilla de välloflige. N:o 15, angående latinska språkets studerande vid elementarskolorna af dem, hvilkas målsmän det önska, förordades af brr Halling och Billström; men bekämpades af hrr Winge och Wern. Voteringen utföll med 18 ja mot 18 nej; hvadan den förseglade sedeln (för första gången i borgareståndet under innevarande riksdag) måste brytas och befanns innehålla ett ja. N:o 116, angående vissa vilkor för dem, som erhålla I svensk medborgarerätt, bifölls efter en långvarig diskussion, under hvilken hrr Björck, Wern, Billström och Brinck talade för bifall. — N:o 217, ang ny pregling af silfvermynt afslogs på begäran af hrr Palander, Brinck och Winge. Bondeståndet företog till behandling konstitutionsutskottets memorial n:o 10, med förslag till ändringar i riksdagsordningen m. m., hvilket föranledde en långvarig öfverläggning. Rutberg talade för att ståndet måtte frånträda Bengt Gudmundssons förslag och antaga utskottets; men detta bestreds af en mingd ledamöter, som yrkade återremiss och uppsättande af voteringspropositioner. Ola Månsson sade sig börja luta till deras åsigt, hvilka anse att bondeståndet icke vill någon reform, då det är så motsträfvigt i att göra eftergifter, äfven det, och ansluta sig till borgareståndets mening. I anledning af detta yttrande uppträdde Bengt Gudmundsson och försvarade med mycken värma ståndet mot den framkastade beskyllningen att icke vilja någon reform. Strindlund ville icke lägga sig imot återremiss; men sade sig vara öfvertygad att den ej kom att medföra något gagneligt resultat och beklagade den splittring, som råder inom riksstånden. Petter Claesson ordade vidt och bredt om den allmänna valprincipens otjenlighet; men medgaf återremiss. Förslaget återremitterades till utskottet för uppsättandet af voteringspropositioner. Enskilta utskottets förslag n:o 7 med underd. skrifvelse, rörande beväringsmanskapets vapenöfningar, återremitterades, äfvensom statsutskottets utlåtande n:ris 241 och 242. Samma utskottsförslag n:ris 232 —240, 243 — 245; lagutskottets bet. n:o 34; bankoutsk:s n:ris 63 och 64, samt ekonomiutskottets n:o 122 biföllos. Endast borgareståndet hade plenum på eftermiddagen, hvarvid först behandlades ekonomiutskottets betänkande n:o 118, om ett nytt system för Sveriges mynt, mått, mål och vigt, i anledning af vid innevarande riksdag väckta motioner. Betänkandet återremitterades. N:o 119, angående spanmålsmätning, bifölls, äfventom lagutskotskottets bet. n:o 34, rörande behandlingen af minOO OA OA AR RER OA ——

29 juli 1851, sida 1

Thumbnail