Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juli 1851, sida 1

voteringen gållande i alla förhållanden, blott icke för presidentvalet. Presidenten våljes visserligen af alla medborgarne, men icke o medelbart. Och dock spelar den verkstållan de makten blott en liten rol i Amerika i jemförelse med den rol, den spelar i Frank: rike. Fastån i Amerika republiken bestod förr i sederna och iderna. ån i regeringsformen, har man dock icke vågat att öfverlemna va let af den verkstållande maktens chef åt det direkta valsåttets tillfålligheter. Folket våljer ombud, som åter vålja presidenten. Men hu ru mycket måste då icke vi frukta den ome delbara och allmånna röstningen, vi, som icke åro vande vid att sysselsåtta oss med politi ska saker, som visserligen åro tillråckligt passionerade demokrater för att icke vilja hafva en af våra likar i spetsen för oss, men icke tillråckligt upplyste genom den erfarenhet, som lårer de demokratiska folken att finna sig deri. Når vi undantaga de mest beryktade demagoger och de furstliga personerna, hvems namn år det då, som med låtthet kan nå till allmogen och fåsta sig i dess minne? Månne icke den mans, som i trenne år haft den verkstållande makten i sina hånder och i medborgarnes ågon personisierat den centrala administrationen, som ses, kånnes och är dfverallt hår i landet? Men derest såsom en följd håraf ett grundlagsvidrigt val åger rum, blir hela grundlagen, och icke en enskilt artikel deri, omstörtad. Den kullkastas genom en plötslig ståt, utan att det finnes någon beråttigad makt, som kan uppbygga en ny lag i den sallnes stålle. Omstörias försattningen, som är lagligheten, råtten sjelf, är allt tillåtet, år allt möjligt. -Revisionen kan icke inskrånkas till enskilta delar af grundlagen. Hvari skall då den totala revisionen bestå? Skola vi föreskrifva den blifvande konstituerande församlingen något i detta hänseende eller uttala någon mening hårom för landet? Bör revisionen åga rum innanför eller utanför republiken? Det vida öfvervägande flertalet af utskottets medlemmar har icke ett ögonblick tviflat på, att, når vi icke tala om den moraliska verlden, hvilken lika litet år underkastad majoritetens, som konungarnes herravålde, intet finnes, som icke år underkastadt folkets suverånitet, i synnerhet i ett land, hvarest denna bildar grunden, hvarpå alla la garne åro byggda; att ett folk alltså icke får evigt kan vara bundet vid en viss regeringsform, når det finner denna stridande mot dess seder, dess ande, dess storhet, dess vålfård. Vi hafva sport oss sjelfva, om frågan: Republik eller Monarki skulle uppstållas (stark rå relse), men vi kommo öfverens om att vi icke egde råttighet att uppstålla en sådan fråga, då vi tillhöra en lagstiftande församling, som år vald i kraft af en republikansk författning. Republiken år detta lands lagliga regeringsform, af hvilken vi utgåra en del, och hvars princip vi derföre icke kunna angripa. Kommissionens majoritet var likaledes af den tanke, att vi icke egde rått att föreskrifva för den tillkommande grundlagsstiftande församlingen republiken såsom den ofrånvikliga regerings