Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juli 1851, sida 1

som inger honom mod att göra motständ och gör det motbjudande för honom att underkasta sig, isynnerhet då han tillika är beklådd med alla de prerogativer. som den verkställande makten besitter i ett land, hvarest den allmånna förvaltningen, som blandar sig i allt, år skapad af och för monarkien. Dessa begge myndigheter, som hafva samma ursprung, men olika rättigheter, äro alltså stållde i ett förhållande till hvarandra, hvilket lått kan leda till missåmja och rivalisering, utan att det gifves en tredje myndighet, som kan afgöra oenigheterna dem emellan. Med en sådan regeringsform kan republiken omåjligen komma till lugn. -Författningen år således bristfällig. Men hade vi blott tagit detta i betraktande, skulle vi dock hafva dragit i betånkande att utsåtta landet får den krisis som måste inträssa vid revisionen, och som alltid år farlig, synnerligast i detta ågonblick. Vi skulle hafva afvaktat lugnare tider och mera gynsamma förhållanden, om sakernas ställning, sinnesstämningen i landet, ågonblickets egendomliga faror, ja, hela det tillstånd hvari vi befinna oss, tillåte ett uppskof. Attutveckla dessa sårskilda grunder för församlingen, år förenadt med någon svårighet, måhånda åfven med någon fara; det oaktadt vilja vi framstålla dem utan omsvep. Ni torde erinra er m. hrr, att det icke beror af oss om revisionsfrågan skall våckas eller ej. Den år våckt af folket. Det skulle således vara farligare att dölja dess betydelse och bemantla de verkliga driffjådrarne till dess låsning, ån att klart framlågga dem. Ju mera den krisis som hotar folket nårmar sig, desto mera må alla konsiderationer gifva vika för nådvåndigheten att upplysa medborgarne och öfvertyga oss sjelfva. Revisionens tidsenlighet har blifvit angripen från flera håll, ja, tillochmed af medlemmar i kommissionen, som tillhöra majoriteten i denna församling. J föreslån, invända några, att ånyo appellera till den allmänna rösträtten, men den hafver J ju upphåst. Kan man låta en del af folket söretaga föråndringar i nuvarande författning, som år hela folkets verk? Kunna de medlemmar, hvilka råstat mot lagen af den 31 Maj, med åra rösta för revisionen, sålånge denna lag består?-Man misstager sig om man tror sig kunna vinna en majoritet i församlingen af Å af rösterna, hvilket år den i försattningen föreskrifna majoriteten. Genom att votera får revisionen, vill man icke genomdrifva den, utan endast försvaga försattningens moraliska makt och göra det lättare att krånka den!-Andra grunda revisionens otidsenlighet på den nu herrskande oenigheten emellan partierna och den deraf följande förvirringen i de politiska åsigterna, som skall göra det omåjligt, att någon gemensam ide kan blifva representerad genom en ny grundlagstiftande församling. Folket vill ånnu icke se att det onda mera ligger hos det sjellt, ån i lagarne; låt det först komma så långt att det vet hvad det vill, då kan man tånka på att föråndra det bestående; men så långe det år så splittradt