Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juli 1851, sida 1

mTAAÄAn qqrW— varor betalas någon afgift; hvadan ej heller några kontroller vore af behofvet påkallade. Samma princip önskade han måtte komma att följas i Sverige. Ansåg för öfrigt det vara nådigt att bifalla betänkendet, så vida någonsin en transitofart mellan England och Ryssland genom Sverige skulle kunna komma att ega rum; trodde dock att de förhoppningar, som man fåstat vid ifrågavarande sak ej i allt komme att realiseras. Bankoutsk:s bet. n:o 46, ang. förändradt sätt för inlösen af riksgäldskontorets kopparskiljemynts poletter, och n:o 47, ang. beräkning af bankens sedelstock, biföllos utan diskussion. N:o 48, ang. nedsättande af en kommitt för utarbetande af ett förslag till bankens reorganisation, återremitterades, på yrkande af flere talare och bland dem hr Schvan, som ansåg att uppsörandet af förslaget till föråndring icke borde, på sått utskottet föreslagit, öfverlemnas åt utsedde tjenstemän inom banken, emedan detta vore att göra bocken till trädgårdsmästare. — N:o 49 och 50, ang. öfverrentas esterskänkande åt vissa personer, godkändes. Vid n:o 51 (se ofvan!) uppstod en vidlyftig diskussion. Hrr Bosgus, Schönmepyer, Halling, Wern, B:hrman, Sundin, Billström och Rudling önskade afslag; hrr Lagergren, Palander, Ekenman, Almgren och Rinman bifall samt hr Björck, återremiss, på den grund att kapten Skottes sterbhusdelegare borde i första rummet vånda sina anspråk mot Fribergska massans borgenärer, hvilka tillgodonjutit köpeskillingen för de i bet. omförmälda fastigheter. Detta yrkande godkändes med dubbel votering, först öfver propositionen på afslag med 23 röster mot 21 och sedan Öfver den på bifall med 28 röster mot 14. Lagutsk:s utl. n:o 27 ang. jäf mot domare, äfvensom n:o 28, godkåndes utan diskussion, hvilket åfven var fallet med statsutskottets utl. n:ris 168—170. Vid n:o 171, ang. rättighet för Trollhätte kanalbolag att till skatte få låsa gamla slussen vid lilla Edet, yrkade hr Björck i ett längre och sakrikt anförande afslag å den kongl. propositionen. — Ett bifall till bem. proposition skulle strida mot båda statsmakternas förut uttalade grundsats att icke afhånda kronan så beskaffade lågenheter, genom hvilka hinder kunde läggas i vågen för strömsart eller kanalanläggningar, samt kan dessutom medföra ersåttningsansvarighet å statens sida, till följd af lydelsen af ett under d. 10 Sept. 1840 utfårdadt kongl. bref, jemfördt med en kongl. förordning af år 1823, i hvilken sednare uttryckligen stadgas, att dylika lågenheter, som den ifrägavarande, icke till mehn får slodsarten få försäljas till skatte. Hr Björck avsåg för öfrigt den ifrågasatta köpesumman, 3000 rdr, vara alltför lågt tilltagen och uppskattade vårdet af lågenheten till minst 100,000 rdr. Talarens begåran om återremiss understöddes af hrr Berg, Petr och Halling. Hrr Wern och Gråå talade för bifall. Hr Schvan ansåg sig jalvig; men ville ej såtta sig emot återremiss; tackade för öfrigt hr Björck för upplysningen om vattensallets råtta värde. Betänkandet återremitterades. N:o 172 bifölls. Statsoch ekonomi-utskottens betånkande N:o 11, som tillstyrker bifall för Hernösands domkyrka att erhålla den från samma stift till Upsala domkyrka utgående kronotionde-spanmålen bifölls med 31 röster mot 15. — N:o 12 bifölls utan diskussion. — Bankoutskottets utlåtande N:ris 49—50, angående eftergift af ösverränta biföllos. N:o 51, hvari tillstyrkes en ersättning af 10,000 rdr bko till Skotteska arfungarne för det de sått sig afhänd fastigheten Eketorp på grund deraf, att bankens kommissarier år 1809 försålt samma egendom, utan att till en sådan försäljning hafva hast ringaste rått, hvaraf följt, att denna egendom, som var af fideikomissnatur, år 1844 återgått i förste såljarens sons hand, utan ringaste ersåttning åt Skotteska arfvingarne, som dock på grund af Skottes fastebref tilltrådt egendomen, hvilken Skotte köpt ur sjerde mans hand — återremitterades med 28 röster mot 14. Hr Lagergren yrkade bifall, med påstående att de borde umgälla hvad dess tjenstemän, såsom sådane, förbrutit mot den enskilte. Bondestandet återremitterade statsutskottets utlåtande N:o 168, hvari afstyrkes väckta motioner om hemmantalsrentans afskaffande. Å N:o 169, hvari afstyrktes väckta motioner om råttighet att kåpa skattejord till frålse samt bildande af en fond utaf de för dylika frålseköp inflytande medel, yrkades återremiss af te———— tt —— 0 ON RER