Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juli 1851, sida 1

regeringssystemet och troligtvis åfven i i grundlagen. Helstatspartiet, som vill en så nåra förening som möjligt emellan konungariket och hertigdåmena och hvilket innefattar de gamla byråkraterna och större delen af aristokratien, står nu nåra målet för sina önskningar att få styrelsens tömmar i sina hånder. Eiderdanskarnes parti, som vilja Slesvigs införlifvande i Danmark och som inom kabinettet representeras af Madvig och Claussen, hotas med att förlora allt inflytande på statens angelågenheter. Då nu det förra partiet till sin karakter år konservativt, om icke reaktionårt, och det senare demokratiskt, så inses Jått, att det år af stor vigt för friheten och framåtskridandet i Danmark huru den nuvarande krisen slutas. Att hoppas på en fullkomligt godt och lyckligt slut år vål knappast möjligt, men att icke eller reaktionen vinner en fullståndig seger, derför tyckes man böra hafva en borgen i konungens folkliga tånkesätt. Flera tyska tidningar låta sig beråtta från Holstein, att danska kommissarien Reventlow-Criminel i början af Juli skall ensam dfvertaga regeringen i bemålte hertigdöme. — såta konferenser åga rum i Frankfurt emellan ryska gesandten Gortschakofl, grefve Thun och hr v. Rochovw rörande holsteinska angelägenheterna. — Inrikesdepartementet har tilljkånnagisiit, att de Slesvigare som blott temporärt vilja vånda tillbaka, hafva att ingifva en ansökning härom till konungen och i densamma upptaga slutet af det allmånna formuläret, hvari de förklara att de vilja underkasta sig de vilkor, som kunna blifva dem föreskrifna. Hamburgerbladet die Reform har blifvit förbjudet i Holstein. — Ångaren -Boninskall nu såttas i fart emellan Kiel och Petersburg. — Ryska krigsångaren Chvabreymed prinsen af Leuchtenburg ombord har den 24 passerat sundet. Prinsen, hvars helsotillstånd år mycket betånkligt, skall landstiga i Holland, hvarifrån han åmnar resa till Baden-Baden. FRANKRIKE. Hr Louis Bonaparte, den store onkelns lille nevå, har icke hållit något af de pråktiga löften, han var så frikostig med då han upptrådde som kandidat till presidentskapet. Nu, då hans dagar åro råknade, låter han sina organer ånyo förkunna och lofva hvad han skulle göra, om hans makt sörlångdes. -Le Constitutionelskildrar presidentens återvåljande som ett oselbart medel att så skatterna minskade och accisen upphåsd. -Aftonmonitören,som åndrat redaktion, berättas nu skola redigeras i en bonapartistisk-socialistisk anda! Bonspartisterne utbasuna, att hans återvåljande skulle förlåna honom en sådan makt, att han kunde utråtta stora ting i lugnets, sramätskridandets och frihetens interesse. Liksom om det felats honom makt dertill sedan d. 10 Dec. I 1848! Nationalförsamlingens reaktionåra maJoritet har vål kunnat förvågra honom en lönförhöjning till uppköp af nya ekipager och presenter åt måtresser, till anstållandet af så några balar och till envisa björnars förnöjande: men den skulle icke varit i stånd att säga nej, om presidenten allvarligt och upp