Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1851, sida 1

OOAQAAe—ä— — — — — — — — — — att Emmelina midnattstid gick ur sin graf för att oroa em. 2. Mot slutet af Juli såndes Jacques Taillefer till Paris, af första valförsamliogen i distriktet Örigny, för att fira årsdagan af den 10:de Augusti. Jag vill icke beråtta hans politiska mission i Paris; han hade en annan, större och skönare, den, att rädda sin dotter. Den förra var honom anförtrodd af menniskor, den senare af Gud. I Paris emottogs vinhandlaren från Origny med öppna armar af Jean de Bry och i synnerhet af Camille Desmoulins; hvarje dag var en högtid för solktridunen. Men midt under dessa republikanska njutningar var fadren ett rof för en oändlig smärta. Då morgonen grydde kallade han på Margareta och om aftonen insomnade han under tårar, i den tanken att han aldrig skulle återse Sin dotter. Förgäfves hade han frågat klubbmånnen, jakobinerna och revolutionstribunalet efter Arnould de Longpre: öfverallt hade man svarat honom, att fångelserna voro fulla af den fordna adeln, men att man på sjelfva rättegångsdagarne knappt visste deras namn. Emellertid sade honom en domare, att han tyckte sig dunkelt minnas, att vid slutet af föregående vecka en f. d. markis vid namn Arnould stått inför det heliga revolutionstribunalet; — men, återtog han bekymmerslöst, det finns flera brokiga hundar ån prestens! det finns så många aristokrater med samma namn! Taillefer begårde att få se råttegångsprotokollerna. I början nekades honom detta, men lyckligtvis instålde sig i detta ögonblick Camille Desmoulins, hans stjerna i Parisernatten, för att assistera vid processen mot en i ryktbar person, den han obetänksamt anfallit i sin