Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 juni 1851, sida 1

Article Image
asslag. Ständet måste genom vägrande af ifräga varande anslag på det onda af grundlagen medgitna sätt visa vigten, värdet Och allvaret af dess beslut i dechargefrågan, på hvilket regeringen icke fästade ringaste afseende. Änvu qvarsitta rådgifvarne på sina platser; landtmarskalkens beteende i talmans-konferensen visade missaktning mot de öfriga stånden och kunde ej hafva egt rum utan påräknadt understöd af regeringen. Flera försök att nedsätta borgareståndet och dess enskilta medlemmar bade egt rum i reg:s officiella och halfofcifiella organer; dröjsmålet att sanktionera Ständernas beslut, rörande tillsättningen af bondeståndets sckretere, är en förnärmelse mot detta stånd och hela riksdagen; konseljen är ännu ofulltalig, flera stora pastorater och domsagor stå obesatta, såsom det tyckes för riksdagens skull, och vid riksdagens början väcktes några motioner, specielt rigtade emot Borgarståndet, hvilka hade sitt ursprung från ett håll, hvarifrån man ej väntat ett så beskaffadt beteende. Krigsministerns försök att paralysera domaremakten är ett steg till absolutism. Utan en sann konstitutionel anda hos ministarne kunde man aldrig hoppas att aflägsna det förderfliga sidoinflytandet m. m. Talaren hoppades, ehuru under de sednare dagarne försök gjorts att inverka på ståndets beslut, att borgareståndet skulle nu, liksom 1841 (i fråga om kabinettskassan) bestå alla prof med heder och bibehållande af sin värdighet och sin konseqvens. — För afslag talade vidare herrar Billström, Winge och Muren, hvilken sistnämnde varnade ståndet för att obetingadt bifalla anslag; ty derigenom råkade ständerna i den opinion hos landet att de endast befunne sig här för att bevilja anslag, utan förmåga att genomdrifva någon för landet nyttig reform. För bifall åter talade hrr Brinck, Lagergren, Lindström, Palander, Schvan, Halling, Norin, Wedberg och Gezelius. Vid anställd votering blef punkten med 30 ja mot 20 nej bifallen. Förhöjningen till arffurstarne afslogs utan diskussion och votering. Herrar Lagergren och Almgren reserverade sig. Beträffande andra hufvudtiteln afslogs utskottets hemställan i andra punkten, rör. krigshofrätten, äfvensom i 3 punkten. N:o 149, angående 3 hufvudtiteln lades till handlingarne. Vid 4 hufvudtiteln vidblef Ståndet sina vid återremissen yttrade åsigter. I sammanhang med 23 punkten föreslog hr Petr en mängd nedsättningar och öfverflyttningar till indragningsstaten, i enlighet med herr Falhems reservation. Herr Halling och Lagergren ansågo att punkten borde läggas till handlinne; men på hrr Werns och Gråås hemställan beslöt ståndet att denna punkt skulle få hvila, för att afgöras i sammanhang med hr Stjernsvärds motion. De af hr P. väckta förslagen blefvo följakteligen äfven hvilande. Bondeståndet genomgick i detta plenum statsutskottets utlåtanden N:ris 141155, innefattande förnyade framställningar rörande regleringen af riksstatens alla hufvudtitlar. Emot det af 2:ne stånd bisallna anslag till handpenningar åt H. K. H. Kronprinsessan talade Matts Pehrsson, Falk, Pehr Hansson, Efraim Larsson, Jonas Christoffersson, Svartling, Nils Andersson, Nils Jeppsson, Henrik Andersson, Pehr Nilsson, Jöns Månsson, Erik Eriksson, Johannes Nilsson fr. Skåne, Östman, Anders Andersson, Erik Christensson, Carl Tholsson, Anders Andersson fr. Östergöthland, m. fl. Endast Rutberg, Strindlund och Petter Claesson talade för bifall. Man var i anseende till de starka påkånningar, som en mängd ståndsledamöter dagarne förut haft, ej fullt såker om, huruvida den ifrågavarande punkten skulle vid voteringen blifva afslagen med någon stor pluralitet; men utgången visade, att dei detta afseende hysta farhågor voro ogrundade. Anslaget blef nemligen förkastadt med 72 (säger sjuttiotvå) röster mot 15 (femton). — Anslaget till DD. KK. HH. Arffurstorne afslogs enhälligt af hela ståndet, utan att en enda röst höjle sig för beviljandet af detsamma. Utskottets vid 2:dra hufvudtiteln vidhållna afslag å våckta motioner om indragning af krigshosrätten, blef efter en temmeligen långvarig diskussion bifallit, mot hvilket beslut Sahlström, Nils Andersson, Svartling, Per Nilsson m. fl. reserverade sig. Det på 4:de hufvudtiteln af 2 stånd godkånda anslag till inråttande af instruktionskompanier, afslogs, och vid 23:dje punkten, rörande tabeller Öfver oföråndrade summor, beslöts genom votering, med 61 röster mot 19, att ett af Sahlström ingifvet och med hr Fal

23 juni 1851, sida 1

Thumbnail