Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 juni 1851, sida 1

genom höja de sig då öfver den kristligt sinnade, enskilde medborgoren, som, åfven han, gilver af sitt öfverslöd till den nödlidande nåstan? Är icke skillnaden endast den, att den senare icke af staten åskar medlen dertill? Det skulle imellertid vara ganska lätt att visa, det åfven de af det officiella bladet med ett så oanståndigt braskande framhållna utgifter, som det kongl. huset får vidkånnas får fattiga och välgörande åndamål, åro, i jemförelse med andra furstars föräringar af samma slag, ganska måttliga, icke blott absolut taget, då de försalla till en ren obetydlighet, utan åfven relativt; men, ehuru vederbörande under sina bemödanden att erhålla ånnu högre anslag, varit nog obetånksamma att blottstålla sig för dylika jemsörelser, och sastän de oupphörligt låta sina föraktliga agenter i Morgonbladet och Tiden kasta smuts på hela Svenska nationen, får att den sjelfståndiga delen af dess representanter sett sig nödsakad att en gång, sent omsider, visa den alltför ohöljda girigheten tillbaka, vilja vi likvål för denna gång icke taga Posttidningens uppgilter hårom i nårmare skårskådande. Hvad vi deremot icke kunna, af grannlagenhet, förbise år den utomordentliga skillnad, som företer sig emellan vår nnvarande dynastis omvårdnad om allmånt nyttiga föremål inom riket, om den Svenska konstens utveckling och nationens framåtskridande i vetenskapligt, industrielt eller annat hånseende, samt de omsorger och uppmuntringar, som fosterlåndskt sinnade regenter i andra lånder egna dylika åndamål. Det år i sådana fall det höfves en kung att visa sig såsom sädan; det är först häruti någon frikostighet, vård detta namn, af en monark kan ådagalåggas, och det år derföre på detta fålt vi hafva att såka den lysande egenskap, hvarom det officiella bladet skolat gåra oss underkunnige. De åldre Franska konungarne bestredo af egna medel de dryga kostnaderna för särskilda vetenskapliga och konst-instituter samt vålgörenhetsanstalter, såsom Jardin des plantes; Gobelins-fabriken, Observatorium, inråttningen i St, Cyr, Militårskolan och Invalidhotellet. Konung Ludvig Philip, som annars var kånd såsom god hushållare, utgaf, under sin regering, årligen till manufakturerne: Sevres 398,500 francs, Gobelins 261,000, Beauvais 99,000 tillsammans 758,500 fr.; i subskriptioner för tryckta verk: 173, 000; till inköp af målningar, statyer och konstsaker samt utomordentliga utgifter i museerna 924, 000 frans; till personalen i de kongl. museerna 123,000 och till dito i bibliothekerna 70, 000 fr. till förökning af kronomobilierna 462,000 francs, förbåttringar å domånerna 120,000; byggnadsvåsendet och utomordentliga arbeten å kronobyggnader 1,973,250 francs, således på ett enda år till dylika åndamål 4,603, 750 francs, eller 2,301,875 rdr bko, oberdknadt nådegåfvor och pensioner. Konung Ludvig af Bayern utgaf under sin 23-åriga regering 21 millioner sloriner (1 sl. ungefår 2 1 rdr bko) till sin hufvudstads AALA UEUUU