träffar åmnar föreningen icke göra dess trosI låror till föremål för : sina diskussioner eller på något sått befatta sig med densamma. Sedan vi sålunda förklarat allt hvad föreningen icke vill och dymedest sökt vederlägga alla de oråttvisa beskyllningar och skingra de origtiga begrepp som blifvit fattade och hyste mot och om densamma, återstår att framstålla hvad föreningen egentligen vill och hvad som ntgör dess hufvudsakliga syftemål, hvilket i korthet kan sammanfattas till följande: 1:o. Föreningen önskar verka för arbetarnes delaktighet i solkrepresentationen, icke såsom ett sårskildt stånd eller klass, utan gemensamt med andra statsborgare, genom vinnande af en representationsreform.g grundad på allmänna val, enligt person lighetsprincipen; och det af följande skål: emedan folkombuden då skulle anse sig kallade att förfåkta det allmånna bästa och icke vissa stånds eller klassers fördelar; 2 . LJ emedan en sådan representation båst skulle kunna känna och uttrycka landets verkliga tillstånd och behof; emedan det skulle verka en moralisk lyftning hos de lågre samhållsklasserna, når alla innehade lika medborgerliga råttigheter, samt våcka ett lilligare deltagande för samhållets vål och en ökad sosterlandskårlek; emedan penningen, som i vårt land åfven synes vilja vinna makt, skulle genom ett sådant representationssått blifva hållen inom behöriga grånsor och kunna verka vålgörande, men icke förtryckande på arbetet; samt emedan hvarje på stånd och klasser grundadt representationssått gifver anledning till split och framkallar stridigheter emellan stridiga intressen, kan det för arbetarne hvarken vara önskligt eller sör det allmänna nyttigt att de utgöra ett särskildt stånd inom representationen. 2:o. Och under det föreningen genom upplysningar, föredrag och diskussioner vill verka för en på allmänna val grundad repreI sentationsreform, vill den åfven, så vidt den kan, verka derhån att arbetsklassen höjer sig i intellektuelt, moraliskt och ekonomiskt hån seende och dymedelst bevisar sig vara fullt I vårdig erhållandet af den politiska rått de eftersträfva. Bland åskilligt som mot denna sörening blifvit framkastadt år äfven ett påstående som särskildt fordrar vederlåggning. Man har neml. sagt att arbetarne sjelfva icke påtånkt eller stiftat den, utan impulsen dertill blifvit gifven af en publicist, och det synes som de, hvilka frukta för arbetarnes politiska upplysning, dervid sökt att trösta sig med den tanken, att arbetaren, lemnad åt sig sjelf och icke uppeggad af tidningsskrifvare, ej bryr sig om dylika ideer. Säsom bevis mot detta påstående vilja vi endast anföra tvenne fakta som fullkomligt vederlågga detsamma. Når föreningen håll sin första förberedande sam; mankomst var r den ganska talrikt besökt, o