Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 maj 1851, sida 1

1H486 6 6011, Deraknad enligt ofva —— — Skyldigheten, så skulle det nästan gränsa till det omöjliga att uppgöra grunderna för densamma. Om t. ex. en fabrik eller en qvarn uppbrunne eller upphörde, — hvem skulle då, frågade talaren, underhålla dess vägStycke? — Jo, svarade han, ådet måste blifva en ny vågdelning. Om en ny såg anlades, så skulle ock en ny vägdelning genast komma att ega rum. — Arsumenterna äro, som man ser, förträfsliga. Hr P. synes glömma, att det just år bruk, fabriker, qvarnar, Sågar o. s. v., hvilka genom den mängd trafikerande, Som besöka desamme samt genom de många körslor, som till åtskilliga af dem verkstållas, bidraga till de i deras nårhet varande vågarnes försåmring; men i deras underhåll vill han dock att de icke skola delstaga. Han antar åfven att om en fabrik eller qvarn brunne upp, så borde dess våghållningsskyldighet upphöra; men glömmer att man haft exempel på att hela byar kunnat på så sått förstöras, utan att man ånnu nåsonsin hört talas om, att deras innevånare derföre plifsvit befriade från vägunderhållningsskyldigheten, o. s.v. — Icke desto mindre instämde hr von Troil i de af hr Palmstjerna uttalade åsigterna, dock med det oförlikneliga tillågg, att de, som påyrkade bifall till utskottets förslag, vål grundade detsamma på en rigtig Princip; men att densamma, uti ifrågavarande fall ej i tillämpningen dugde för vårt land såsom glesare besolkadt. Det år alltså blott för tätt befolkade länder som rigtiga principer (åtminstone hvad betråffar vägars och broars underhåll) duga och kunna anvåndas. Den motsågelse, som ligger i hans egen anmårkning, har han ej insatt. Det år nemligen klart, att ju glesare ett land år befolkadt, desto mera måste man vid fördelningen af sådana onera, som det ifrågavarande, se till att alla jordoch fastighetsegare i dem komma att deltaga. — Frih. Cederström, R., förmenade, att en rubbning i vägdelningen ingalunda vore en lätt sak, utan just som att röra i en myrstack. — Är då detta någon så svår sak? kunde man fråga. Men nog om denna punkt, som satt det höglosliga ståndet så mycket myror i hufvudet! Grefve Lagerbjelkes 3:ne motioner i anledning af dechargebetänkandets andra afdelning (litt. B.) föranledde en långvarig, och ytterst liflig debatt, i hvilken herrar von Hartmansdorff, Printzensköld, Brakel, Lagerbjelm, Posse och Gyldenstolpe å ena, samt herrar Bildt, Cederschiöld, Cederström och Horn å andra sidan deltogo. Genom votering segrade de förres åsigt (att landtmarskalken skulle vägra proposition för återremiss) med 49 röster mot 28, hvad beträffade första motionen. Den andra blef genom votering vägrad återremiss med 33 röster mot 16, och den tredje blef förkastad utan votering. De talare, som yttrat eig för återremiss, reserverade sig mot beslutet. Motionären förklarade i sin reservation, att under motionstiden ej kunnat och efter densamma ej fått väckas motion. Härutinnan instämde adjutanten hos H. M. Konungen, löjtnant Bildt. Presteståndet remitterade till bevillnings-utskottet prosten Arosenii i förra plenum väckta motion. Statsutskottets utlåtande N:o 128, hvari tillstyrkes indragning till statsverket af en mängd förvaltande verks indelningar, räntor och tionden, återremitterades sedan biskop Heurlin, understödd af lektor Wallman, prosten Forssell och doktor Björkman, talat i denna syftning. Den föreslagna indragningen ansågs skola komma att rubba indelningsverket, och man ansåg högst vådligt att beträda en sådan bana. — N:o 129, hvari utskottet afstyrkt bifall till herr Akrels motion om tillåtelse för egaren af Tofta kronoskattehemman att få till skatte lösa Adelsö kronopark, hvarom ansökning blifvit af Kgl. M:t trenne gånger afslagen, godkändes. — Lagoch ekonomie-utskottets utlåtanden N:o 11, hvari tillstyrkes en underdånig skrifvelse i anledning af åtskilliga inom bondeståndet väckta motioner att brukoch bergverk, mjöloch sågqvarnar samt andra fabriks-inrättningar måtte deltaga i väghållningsoch brobyggnads-besväret, godkändes med 24 ja mot 15 nej, oaktadt prosten Jöns Söderberg uppbjöd alla sina krafter för att så bemälte tillstyrkande afslaget. Under denna debatt ordades mycket om jernvägar, broar och dylikt; men herr erkebiskopen, som sannaadiskussionen ej färdas på jernväg, bad ståndet fortskynda behandlingen af frågan genom votering, hvilket ock skedde. , Prosten Schram väckte motion om anslående af en lämplig gratifikation åt akademi-adjunkten Ramström, hvilken motion bordlades. Boroareståndet återremitterade med 30 röster mot 11 bankoutskottets memorial N:o 36 med förslag till in—U—— AE