Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1851, sida 1

dessa 45 centimer skulle återbetalas derigenom att saltskatt ånyo insördes, sågande att denna skatt vore den låmpligaste emedan den träffade alla lika. Det har visserligen sin rik tighet, men år behåftadt med det felet som vidlåder all skatt på förnådenhetsartiklar, att den fattige får betala lika om ej mer ån den rike. Ett sådant förhållande år så påtagligt att det år förunderligt att M:r Berryer kunnat framkomma med sin proposition. Venstran har också besvarat denna med en annan: eller att 45 centimers-skatten skulle ersåttas med den milliard som man vet blef under restaurationen anslagen till ersåttningar åt de ,emigrerade, och hvilken man proponerat böra restitueras. Ehuru royalisterne äro såkre att med pluraliteten i nationalförsamlingen afskåra hvarje försök att låta dem vederfaras råttvisa, ha de vid tanken på att pluraliteten i nåsta nationalförsamling troligen blir af annan fårg, genast dragit Öronen åt sig och M:r Berryer återkallade sin proposition i tanke att all diskussion om milliarden skulle hindras, men de hafva bedragit sig; venstran lemnade ej ifrån sig tillfållet att ifrån tribunen bevisa att dessa emigranter, hvilka man belönt med en milliard hämtad från folkets svett och arbete, ej vore ånnat ån förrådare. De håftigaste debatterne i nationalförsamlingen, voro de som rörde M:r Cretons motion om upphåfvandet af proskriptionslagarne (den 10 April 1832 och den 26 Maj 1848) samt interpellationerna i afseende på de oupphörliga attentaten emot tankefriheten. Då dessa debatter innehålla mycket. som lemnar upplysning om stållningar och förhållanden i Frankrike, tveka vi ej att gåra våra låsare litet nårmare bekanta med de mest framstående episoderna. För att understödja sin proposition yttrade M:r Creton: Vi äro ej partimån utan lagstiftare valde af ett stort folk som alltid år beredt att vårdera upphöjda och ådla känslor. Jag vill att republiken skall visa sig högsinnad, ådelmodig, stor och stark utan fördomar och hat. Fiende till alla proskriptioner har Jjag nyss bekåmpat denna utdrifning af flere familjer, från fäderneslandet. bDödsstrassets afskaffande för politiska förbrytelser skall får alltid hedra den provisoriska regeringen: antagandet af den proposition jag framlagt skall blifva ånnu ett blad af republikens lysande historia. Denna proposition har redan blifvit adopterad 1849. M:rs Dufaure och OdilonBarrot hafva ej förkastat den af annat skål ån att den var för tidig. Vånta ånnu några månader sade man. M:r Berryer har helt och hållet missförstått propositionens karakter. Den innehåller en principfråga oberoende af personer och omståndigheter. Moraliskt tvång bör ej finnas får någon; de exilerade få tänka hvad de vilja. M:r Berryer sann sjelf 1831 alla lagar som bestämma landsflygt elaka; afskaffa dem då! ... Om det nu ej år lågligt, når skall det då ske? Glåmmen ej att ert vålde löper till ånda om ett år. Ej mer någon proskription! se der den enda, sanna politiken, den enda som år oss vårdig!! M. Berryer: Ja, jag har bekåmpat proskriptionslagarne; såsom advokat har jag försvarat —— —— Här bad väl den, med afseende på hans tro