Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 april 1851, sida 1

—221::ARk —!; — Frankrikes bekymmersamma sinanciella stållningar, tar den oefterrättliga majoriteten det ena beslutet efter det andra för att förstora boekymraon och sånka Frankrike i skulder upp öfver öronen. ben farhågan som republikens vånner i början af månaden hyste, att regeringen dels skulle gifva vika för en nyck af general dHautpoul (som nu kommenderar i Algier) att få göra en ny expedition emot kabylerna, och dels fortfarande hålla en krigsmakt i Rom, har redan öfvergätt till visshet. Nationalförsamlingen har ej allenast öppnat för regeringen en kredit på 3,218,501 francs till betåckande af omkostnader för de franska truppernas i Italien underhåll på krigsfot, utan ock gifvit sitt samtycke till expeditionen emot kabylerna. Det år således ej nog att franska regeringen mördat ett folks frihet, det år ej nog för franska nationen att nödgas skämmas för detta, hon måste åfven betala hvad det kostar att göra skammen ånnu större. Denna beklagansvårda expedition till kom har redan kostat 60 millioner, utom alla de förbannelser den ådragit fransmånnen från alla frihetsålskande nationer. En fransk tidning såger, i anledning af det sista beviljade anslaget: Cud vet når dessa omkostnader för expeditionen till Rom skall sluta — fråga ej styrelsen hårom, ty hon vet sjelf ej att gifva besked och allt hvad hon skulle kunna såga eder, år att hon högligen önskar — att någon lycklig håndelse, lika godt hvilken, skall tillåta henne, att draga sig ifrån den pinsamma förlågenhet hvaruti hon genom denna expedition sjelf kastat sig. Och i sjelfva verket år franska regeringen ej okunnig om, att prestvåldet hvarken kan eller skall hålla sig uppe i Rom utan skyddet af utlåndska bajonetter, och att samma dag franska soldaterna tröttnat att långre undertrycka romerska folkets manifestationer, skall påfven taga sitt pick och pack och draga till en annan marknad, men republiken blifva förklarad och antagen. Påfvevåldets agenter hafva gifvit tillråckliga vinkar om detta sakernas tillstånd och en fransk tidning såger sig till och med vara i besittning af ett bref från en person, snm spelat en vigtig roll både uti Oudinots låger, vid hofvet i Gaöta samt vid den påfliga restaurationen, hvilket bref skall besanna att sjelfva de påfliga trupperna åro ifriga anhångare af republiken. Det år genom dylika tillgöranden, som presidenten Bonaparte måtte hafva föresatt sig att till den komplettaste evidens bevisa, att det skall lyckas honom att få franska republikens depenser att öfverstiga monarkiens. Månne han tror detta vara ett sissigt sätt att göra republiken förhatlig hos det arma folket, som år nedtyngdt under oerhörda skatter? Om de elyseiska ministrarne vore min deräriga och förvaltade sin egendom på ett lika oförsvarligt sått, som de göra med statens, blefve de helt såkert satta under förmynderskap, men annat år naturligtvis förhållandet då det handlar om folkets pung, huru föga rik den ån kan vara. Man erinrar sig provisoriska regeringens bekanta 45 centimers-skatt. M:r Berryer har i nationalförsamlingen väckt proposition att a —— IE .P RE