Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 mars 1851, sida 1

2ä233 v3— utom erlade samma familj 24, 900 sloriner såsom ordentlig klass-skatt af de före den nya apanagelagen beviljade åldre anslag. I November 1848 medgaf konungen af Wurtemberg en nedsåttning i sin civillista af 300,000 floriner. ; I April 1848 efterlåt drottningen af Spanien hela sin intill den 26 i samma månad innestående civillista, som uppgick till 90 mill. realer; och under ett af de sednare åren — om vi rått minnas, 1849 — blef, uppå konungens egen proposition, den Hollåndska civillistan högst betydligt nedsatt. Till och med vår egen nuvarande konung har sjelf gifvit prof på en helt annan moderation, når frågan gållt Norge. Vid ett af de sednare storthingen — om vi rått minnas, 1845 — blef det neml. konungen erbjudet att erhålla 18,000 spar till kronprinsens hofhållning, hvartill Norrmännen desto låttare hade tillfålle, som deras anslag i öfrigt till konungahuset år en ren obetydlighet i jemsörelse med det Svenska, då det, oaktadt deras så ifrigt pretenderade jemlikhet, icke förhåller sig till detta såsom I till 1, utan såsom I till 3,7; men konungen undanbad sig ett så högt belopp, hvarefter det blef nedsatt till 10,000 spdr. Norrska anslaget till den kongl. familjen utgör likvål blott n::del af detta lands statsinkomster, medan det Svenska uppgår till en elftedel! För att åfven visa, det man icke i andra stater anser sig förpligtad att uppoffra allt på sitt konungahus, och att oupphörligt stegra dess inkomster, utan att, tvårtom, dessa i nyare tid måst något nårma sig behofvet och billigheten, skola vi hår tillågga några ytterligare data. Ar 1822 steg den kongl. civillistan i Portugal till 517,400, 000 reis, motsvarande i Svenskt mynt ungefår I, 730,000 rdr bko. År 1834 var densamma nedsatt till 405,000,000 reis, eller circa 1,350,000 rdr bko, och nu utgår den blott med 1,159,000 rdr bko. I Frankrike uppgick Ludvig XVIII:-des civillista till 33 millioner francs, men Ludvig Filips blott till 133 å 14 millioner s. m. Louis Bonaparte har i anslag endast 1,440,000 francs, och ehuru hans åldre skulder och narraktiga slöseri nödga honom att tid efter annan begåra hjelp af staten, har han aldrig något år af denna åtnjutit 4 mill. francs, och det i det mest luxuridsa land i verlden. Englands konung, Vilhelm III, hade, år 1700, ett apanage af 680,000 St., motsvarande efter nuvarande myntvårde ungefår 724,200 E; men år 1844 erhåll drottning Victoria blott 680,223 St. Och på denna tid hade Brittiska folkets nationalförmögenhet stigit med ungefår 150 millioner St., och denna stat, från att vara en makt af andra ordningen, uppstigit till den rikaste och mäktigaste stat i verlden. Och i vårt grannrike Danmark, hvarest konungen icke har något annat syfte ån sitt folks vålfård och sitt lands åra, och der han derföre, om han i penningar och icke i silt folks kårlek satte sin belöning, vål vore vård en tiosaldt högre civillista — i Danmark har denna åfven blifvit nedsatt. Den utgjorde neml. år 1838: 1,370,000 Rbdr. 1849: 1,140,622