ganska förnustige och sosterländskt sinnade mön gå icke utan en qvinlig rädsla (man må förlåta oss detta ord) och en inre motvilja att höja sin röst emot en kongl. proposition af detta slag, likasom folkets penningar icke skulle alltid vara lika dyrbara, och likasom erannlagenheten borde förbjuda att vågra hvad ing n grannlagenhet afhållit ifrån att begåra. Det har håraf blifvit en följd att, under det man vid frågor om nationalförsvaret prutar på skillingen —, och kanske måste göra det —, då man t. ex. i afseende på de mest oundgångliga fåstningsbyggnader anser sig nödsakad att afslå en ganska mättlig anslagsproposition (n.b. om medlen rått anvåndas), och af fattigdom år fårdig att ingå på de mest förtviflade utvågar, såsom att slopa våra största krigsfartyg och nåstan helt och hållet afstå från rangen af sjömakt eller från möjligheten att försvara en af våra dyrbaraste provinser, bortslunga vi, riksdag efter riksdag, i vår stållning ofantliga summor till åndamål, som icke undergå den minsta pröfning, och hvilka, om de blefve underkastade en sådan, skulle slå våra ögon med förvåning öfver det grånslåsa missförhållandet emellan behof och begåran. Vi hafva med några ord antydt nödvåndigheten af en omreglering af första hufvudtiteln; om rikets stånder skola blifva i tillfålle att nu och framgent kunna i någon mån tillfredsstålla alla de sårskilda medlemmarnes af den kongl. familjen anspråk, och vi komma derföre nu till såttet för verkstålligheten af en sådan reglering. Den enklaste method man hårvid kunde vålja, och den som sannolikt åfven skulle möta det minsta motstånd, vore att — ungefår såsom Cobden i England föreslagit i fråga om hela statsbudgeten, hvilket likvål naturligtvis måste möta tiofaldt större svårigheter — i vissa hånseenden återgå till en åldre tidpunkt, då hofvets våxande anspråk och ständernes menlöshet ånnu icke börjat gå hand i hand, för att föra oss till den ledsamma nödvåndighet, som vi nu hafva för ögonen. Den nårmaste tidpunkt vi då kunna vålja år år 1810. Låtom oss då ett ögonblick taga detta års civillista i ögonsigte. (Forts.)