Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 mars 1851, sida 2

— zsin börda. Presidenten har dock bedt dem ännu en tid qvarstanna på sina poster. Det egna förhällandet med förkastandet af Cretonska sörslaget har väckt mycket uppseende. Legitimisterna, Ronapartisterna och hela yttersta venstran förenade sig om att kullvotera förslaget, som deremot underståddes af orleanister och moderata republikaner. Dess öde asgjordes till en betydlig del genom Berryer, som i rak strid med de principer, han förut uttalat, på ett trolöst sått upptrådde emot detsamma. Efter detta Berryers upptrådande anses en förening emellan de begge bourbonska linierna, om hvars chancer ryktet på senare tider åter haft åtskilligt att förmåla, för omöjligare. ån någonsin. För det handtag, Berryer vid detta tillfålle gifvit Bonapartisterna, blir han af deras organer inom pressen öfverhopad med de amplaste loford. J. des Debats höjer en varnande ståmma emot slöseriet med statens medel och förespår en snar statsbankrutt. om man fortfar att hvarje år under allahanda vackra före. . LJ 11. vändningar utgisva öfver 100 millioner mera än statsintraderna inbringa. Odilon Harrot har gått ur klubben Rue des Pyramides, emedan den blifvit får uteslutande bonapartistisk. Erkebiskopen af baris, som vid slera tillsällen ådagalagt prof på republikanska tänkesått och i detta hånseende utgår ett värdigt undantag bland Frankrikes prelater, har gifvit en middag, hvartill söretrådesvis medlemmar af provisoriska och Cavaignacska regeringen voro inbjudna. Caraiynac sjelf var tillstådes. Doktor Gagniere, en bekant demokrat, har skänkt den lilla staden S:t Vallier i Iseredepartementet 150,000 franes att användas till välgörande åndamål. Vote Universel, en demokratisk tidning, har på den korta tiden af tvenne månader fått böta 18,000 francs och trenne redaktörer och tvenne ansvarige utgifvare af bladet hafva dömts till fångelse på långre och kortare tid. Allt detta oaktadt håller tidningen sig åndå uppe, förmedelst det understöd den erhåller af förmögna mån bland bergpartiet. Så vål i Paris som i departementerna visa sig allt flera och flera symptomer till missnöje och gåsning bland folket. Det har förut omnåmnts huru Louis Bonaparte blifvit emottagen vid de besök han gjort i de af arbetare bebodda qvarteren i Paris, och helt nyligen blefvo flera representanter, hvilka foro till en stor bal hos Dupin, förföljde med stenkast och insulterade. : ENGLAND. Annu icke slut på krisen. Tidningarne får den 1 dennes innehålla, med afseende på densamma, stort ingenting annat, ån att hertigen af Wellington vid middagstiden besagde dag ankommit till London och genast begifvit sig till drottningen. Enligt en förmodan i -Globesbörsartikel finnas ännu alltid utsigter till en koalition emellan Whigger och Peeliter. -Standardförmåler, att lord John Russel skickat en express till vicekonungen i Irland earlen af Clarendon. I klubbarne var den mening förherrskande, att lord John Russel skulle ånyo erhålla uppI drag att bilda en minister. Hårnedan meddela vi det vigtigaste af de förklaringar ministrarne Russel och Landsdowne osgifvit i parlamentet rörande krisens förlopp. Lord John Russels beråttelse i underhuset begynte med ett rättsårdigande af hans föregående, af dilsraeli bestridda påstående, att lord Stanley i början vågrat att bilda ett kabinett. Lord John åberopade sig på en skrifvelse af prins Albert, i hvilken det orgagrannt heter: -Lord Stanley har för nårvarande afböjt att bilda en minister och vill icke åtaga sig det, förrån det blifvit klart, att ingen an