Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 februari 1851, sida 1

väsende vi i förbigående sökt angifva, står ( den oerhörda slappheten i de moraliska beÄ 3nr.e i det närmaste sammanhang. Vi vånta att lagbudet och den yttre formen skall såra allt, och vi vilja sjelfva icke göra det ingeste. Vi kunna utarma våra underhafvande, demoralisera vårt tjenstfolk, offentligt berösva vår nåsta heder och åra, bedraga vära borgenårer och ockra med egna och andras laster: och med allt detta gålla vi åndå för hederligt folk och åtnjuta förtroende i den allmånna sammanlefnaden, endast vi varit nog försigtiga att undvika konflikter med sjelfva lagbuden. Och dessa lagar blifva sjelfva, till följe af de ståndigt och nådvåndigt sig framflyttande grånsorna för den menskliga friheten, dels mildrade, dels alldeles borttagna. Vi hafva förvånat oss öfver slappheten i Förenta Staternas nyaste kreditlagstiftning: den beror helt simpelt derpå, att den allmånna opinionen, som fann de gamla kreditlagarne olåmpliga, kånde sig sjelf ega nog styrka att skipa den råttvisa dessa lagar icke långre kunde gifva. Hårpå förlorar ingen, minst den redliga och driftiga, som aldrig skall sakna en kredit hvartill hans sedliga vårde i allas Ögon beråttigar honom. Så går det i allt; en allmån opinion, en stark och alltomfattande sedlig mening, som går utöfver korporationernas och kotteriernas egennyttiga bifall eller tadel, skall småningom blifva samhållets verkliga lagstiftare, så mycket måktigare som den år det individuella samvetets bundsförvandt, och så mycket strångare i sina bestraffningar, som den hårtill hvarken behöfver böter, spöstraff eller sångelse. Det finns lånder, som i en sådan utbredd och stark sedlig opinion , funnit ett såkrare stöd i stormiga tidskiften ån alla Österns bajonetter skulle hafva kunnat erbjuda. Finns det hos oss en allmån opinion? Vi hafva i korthet talat om dess betydelse för det sedliga lifvet i inskrånktare mening; om dess betydelse såsom en samhållsmakt behöfva vi ej heller vara vidlyftiga. Alla vigtiga håndelser i samhållets lif åro frukter af den, och hvarje regerings styrka beror derpå, om den går med allmånna opinionen. Våra store konungar hafva förstått vårdet af denna bundsförvandt, och all patriotism år icke annat ån en yttring af denna makt. — Finns det hos oss en allmån opinion? Om det gå! Ide, att mot en rofgirig granne försvara våra grånsor och vår sjelfståndighet, skulle utan tvifvel hela svenska folket stå upp och draga svårdet, såsom en man. Men vi torde ej hafva orått om vi såga, att den allmånna opinionen hos oss inskrånker sitt omdöme till några få bland våra vigtigaste och allmånnaste samhållsfrågor. Vi ålska ej det bråket att göra oss reda för våra öfvertygelser, och ånnu mindre ålska vi att uttala och försvara dem. Till detta ovåsende år den periodiska pressen god nog, på det en hvar hederlig man må kunna sofva på sitt öra, eller halfvaken och gåspande lyssna till hvad andra låta höra. Denna i så många afseenden farliga likgiltighet har ofördelaktigt återverkat på pressen och gjort det möjligt för partiernas ytterligheter att monopolisera opinionen, till dess stora förfång. Vi åro dfvertygade, att det i landsorten finnes mången sjelfstån