Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 februari 1851, sida 1

— Ater ni min fru! — utbrister han med en gest af förtvislan. — Ja, och ni min frånskilde hr man! I detta ögonblick rår sig håcken bakom dem och en ung elegant dam, skön som en af gracerna, ursinnig som en af furierna, störtar fram midt emellan de bestörta makarne. — Trolöse! — ropar hon — Jag år er Psyche, hör ni, jag år den som hedrat er med svar på er annons ..-. Ni har mottagit min biljett ... det skall hr Arwidson ansvara mig för ; . Ni vet att jag våntar er i afton och likvål, brottslige, finner jag er hår med en annan. Ha ni odjur! — Mamsell — stammade hr Goddamson, handfallen som en priman, hvilken magistern tråffar på gatan samma timma, han år anmåld för sjuk — ursåkta mitt misstag . .. Jag trodde verkligen, att denna dam var den sannskyldiga Psyche. tills jag nu ... — Upptåckt — afbråt damen hånande — att ni tråffat er egen fru, från hvilken ni på köpet år skiljd. — Men mamsell ... An, inga undanflykter! Jag har hårt alltsammans, från den stund ni föll på knå och gjorde er kärleksförklaring. Och nu fordrar jag. att ni, hr Goddamson, ånnu i morgon skall återtaga er frånskiljda fru. Vågrar ni att gåra