Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 januari 1851, sida 1

Nu var det rådmånnens tur att skälfva och blekna. — Hvad står på? Hvad står på? — spordes det ångestfullt dombordet omkring. — Jo, mina herrar och embetsbröder, ingenting mer och ingenting mindre ån en revolution. — En revolution! — skreko alla rådmånnen med en mun. Och en rysning genomflög liksom elektriskt hela den vållofl. magistraten. uUen det år jag — tillade borgmåstaren stolt — det år jag, som upptåckt den landsförrådiska sammansvårjningen. Se hår planen. Jag fann den just nu genom en egen försynens skickelse, på gatan, så att jag ånnu knappast hunnit att genomögna mer än de första raderna. — Låt oss höra! Låt oss höra! — Ja hår ska herrarne få höra, hvilka afskyvårda planer de bofvarne sammansmidt. Hr borgmåstaren ansåg emellertid låmpligt att först såsom en passande förberedelse taga sig en pris snus, och drog derefter upp sin stora ostindiska silkesnåsduk i afsigt att putsa nåsan. Mellan dessa tvenne högvigtiga ceremonier, hvilka alltid verkställdes med den långsamhet,