Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 januari 1851, sida 1

s. k. gullkoppen, en gammal samiljekopp, som endast framtogs vid gubbens födelsedagar och andra högtidliga tillfållen. Midt på golfvet var placeradt ett sårdeles mystiskt bord, på hvilket låg något, som var dfvertåckt med en hvit duk, och på den lästes Peter Svarfvelins namn, broderadt i sefirgarn. Långst bort i ena hörnet såg man en röd skårm, som dolde någon annan surpris, Gud vete hvilken. Man hade expedierat kaffet och nu stultade gubben bort får att se, hvad det månde vara under den der hvita duken. Föreställ er hans öfverraskning då han aflyftade duken och der fann en hel grupp svarfvade miniatyrarbeten af det finaste elfenben. Gruppen söreställde en barrikad, hotad af militårens kanoner. Der lågo i en hög upptornade mellan tvenne lyktpålar, i hvilkas reverberlyktor ett par ljus —, n. b. talgljus — brände — omnibusar, vedkärror, tunnor, gatstenar, stegar, byggnadsställningar, husportar m. m., hvar för sig utgörande ett litet må sterstycke. öfverst på barrikaden reste sig den trefår