Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 januari 1851, sida 1

LNTLEAAggggggggggggg — Nåvål! Ni lefver för en id6e, för mensklighetens ide. Edra talanger, edra dagar och nåtter, en lång, håndelserik lefnads mödor och erfarenhet — allt har ni uppoflrat för denna idee. Allt detta hedrar visserligen lika mycket ert omdöme som ert hjerta, men jag såger er åndå, att ni år en narr. Allt det der omaket kunde ni gerna ha besparat er. Ingen skall tacka er derför, om ej — boktryckaren. Edra fiender — och deras antal åro legio — skola ur edra arbeten draga konklusioner, ösver hvilka ni sjelf måste bli den förste att håpna. De skola förfölja eder ånda in i skö tet af er familj, ståmpla edra ådlaste stråfvanden som egennytta, kasta skugga på åfven de oskyldigaste af edra handlingar. Är ni på argumentationens våg oåtkomlig, så har likvål det reaktionåra kotteriet tusende andra mer eller mindre hederliga utvågar att anlita. Man kan ju inlösa edra förfallna skuldsedlar och presentera er dem vid ett tillfålle, då ni kanske af en slump ej har penningor inne, man kan sprida ut alt ni tänker låta köpa er af regeringen, man kan så grundligt svårta er, att t. o. m. ni sjelf skall ha möda att kånna igen er, man kan...