Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1850, sida 2

Constit. Zeit.-, ett ofta väl underråttadt berlinerblad, sammanfattar resultatet af Ollmutzerkonferenserna sålunda: Preussen har uppgifrit Baden, Rastatt och Hamburg, utan att derföre betinga sig Hessens utry mande af förbundstrupperne. I Holstein år Österrikes intervention i sista instansen medgifoen. Råttigheten att bilda unioner år icke beviljad. Den af Preussen fordrade halfparten i presidialråtten, i Förbundets verkställande makt har gjorts beroende af Bayerns samtycke, som icke skall gifvas, och, om det gifves, blott bringar föga åra. Förbundsdagen fortfar att bestå.Samma tidning beråttar vidare att de i Ollmutz fastställda stipulationerna blefvo förkastade i ministerrådet den 30 Nov., men antagne i ministerrådet den 1 dennes. Hr v. Ladenberg har ingifvit sin afskedsansökan. Deutsche Ref., preussiska ministerens organ. kallar dessa uppgifter för falska och förerångda. Men -Const. Zeit. påstår, att den har rått och vill icke återtaga ett enda ord af hvad den sagt. Att så år har man ej eller något skål att betvisla.-Börsenhalle-har en privat underråttelse, som i det våsendtligaste ståmmer öfverens med hvad som skrifves i Const. Zeit.För öfrigt söker Deutsche Ref. att genom vackra talesått försötma de bittra frukterna af Ollmutzerkonferenserna, eller, såsom det rättare bör heta, Warschaukonferenserna. Ty i Ollmätz har icke uppgjorts något annat, ån hvad som förut blifvit dikteradt af ezaren å kongressen i Warschau. Hvad nu slesvigholsteinska frågan beträssar, så synes vara afgjordt, att en preussisk och en österrikisk kommissarie skola begifva, sig till Holstein, för att bilågga tvisten, såger -Deuts. Ref., för att tråda tillsammans med en dansk och en holsteinsk kommissarie, såger -Börsenhalleoch dymedelst förbereda en fred emellan Danmark och hertigdömena. I afseende på slesvigska frågan,stillfogar det förstnämnda bladet, -skall en enig samverkan af Preussen och Österrike vara i stånd att åstadkomma ett med förbundsdagsbeslutet af den 17 September 1846 öfverensstämmande tillstånd.Hvad hårmed menas förklaras nårmare sålunda: Såsom grundval (för freden emellan Danmark och hertigdömena) skall vidhållas, att landsherrens myndighet återuppråttas, att Holstein förblir en del af det tyska förbundet, att Slesvig icke införlifvas i Danmark, utan förblir i sin tidigare förbindelse med Holstein. Ordnandet af allt det öfriga förbehålles förhandlingarne i de fria konferenserna. Får det fall, att ståthållarskapet vågrar antaga denna grundval får freden, skall en af österrikiska trupper bestående exekutionskorps i i Österrikes och Preussens, och icke i förbundsförsamlingens namn, besåtta Holstein.-Fädrelandetgör, vid resererandet häraf, den anmärkningen, att hvarken Danmarks folk eller dess regering kan gå in på sädana vilkor. Att antaga dem vore det samma som att åter prisgifva danska nationaliteten i Slesvig åt slesvigholsteinarne. Krigets fortsättande är i bladets tanke vida bättre, än en sådan fred! Enligt -Const. Zeit. hafva de begge kommissarierne först att tillvågabringa en vapenhvila, för att under den sörbereda freden.. Från Preussens sida år till kommissarie utsedd general Brese. Kommissarierne erhålla sina instruktioner vid de fria konferenserna och ingifva dit sina rapporter. Kieler-regeringen skall ålåggas att reducera insurgenthåren till en tredjedel, utan att någon sådan fordran stålles på Danmark. Och slutligen heter det i denna tidning, att kommissarierna skola tillvågabringa ett arrangemang, hvilket så mycket som möjligt nårmar sig förbundsdagsbeslutet af 1846. Denna ordstållning så mycket som möjligt lemnar åndå, så vida den år sann, någon utsigt öppen till råddning för danska nationaliteten i Slesvig.