Bidrag till Arbetareassociationernas i historia, l (Forts. fr. N:o 274.) Kommissionen insåg detta; men hvilka svåligcheter för verkstållandet framstodo ej? Skulle man slåppa ut kreditpapperen, garanterade af silfver i banken? Sådant skulle helt simpelt blifva en depositionsbank; hårtill tillstyrkte majoriteten bifall; eller skulle kreditpåpperen garanteras till en del af silfver och till en del af associationernas tillverkningar? Detta var minoritetens mening. Under sådana omståndigheter, ansåg kom missionen sig ej böra afgåra frågan, utan sammankallade alla associationerna, på det att de hårutinnan sjelfve skulle kunna besluta. . Kan man kanske ånnu, med allmånna åklagaren, såga att medlemmarne af kommisSionen ej voro andra ån chefer får okunniI ga arbetare, som hånförde sig åt en idee, al hvilken de hvarken kunde uppfatta innehållet eller åndamålet, når man ser desse så kalla. de ledare appellera till desse s. k. okunnige arbetare på det att arbetarne sjelfve skulle besluta hvad kommissionen hade att göra? Det var vid denna sistnämnda sammankomst, som Poliskommissarien, efter Prefectens ordres att han ej skulle tillåta att man sysselsatte sig med annat ån råkningars granskning. asbröt församlingens medlemmar, när de ville afhandla frågan om kreditpapperen ). ifrån detta ögonblick insågo de delegerade att vidare sammankomster voro omöjliga. Jurister, som tillfrågades, rådde nu att man kulle hyra en enskild lokal, der delegerade kunde sammanträda, emedan ett industrielt eller kommercielt sällskap ej behöfde någon sårskila tillåtelse får att i sin bostad fårsamla sina delegare. Det var från detta ögonblick (April 1850), som kommissionen sammankallade den allmånna församlingen uti en hyrd lokal på gatan Michel-le-comte, 37. Dessa kommissionens bemådanden att sam mankalla de delegerade, visa vål att hennes medlemmar ej voro ledare af blinda och okunniga arbetare. Vi bestrida också att dessa sammankomster voro hemliga, fastån de dock ej voro offentli82: ty arbetare-associationerna visste på förhand hvilken dag och hvilken timma, delegerade borde sammantråda. Dessutom var församlingsstållet i flera tidningar tillkännagifvet. Slutligen efter slera sammankomster, studier och discussioner, blef det klokaste beslut i afseende på kreditpapperens emission sattadt. Plåten graverades, och kredit-papperen skulle just afdragas, når, genom ett nytt trakas37. af polisen, tryckaren ej vägade hälla sitt öfte. Slutligen blef åfven detta hinder håfvet, och kreditpapperen skulle utslåppas i början af Juni, men de delegerade blefvo håktade den 24 Msj. Nu, om man tager i betraktande Unionens arbeten, de erhållna resultaterna, de, hvilka man var nåra att ernå, kan man vål då sanningsenlist säga att hon sysselsatte sig med politik? ) Det är på denna fråga det syftas i anklagelseakten, är det der heter att församlingen började diskuteras amsen inom politikens område.