—— — Baradere lemnade sin kollega denna order, för att kommuniseras nattbröderna. — Det år bra sade Lambert, s dan han låst den. Derpå tillade han sakta: — Jag svår dyrt, att den af bröderne som skall uppsöka och straffa den brottslige, blir jag! — Förnöjd öfver att ega detta papper, som befullmåktigade honom att utföra håmndestraffet, skiljdes han från Baradere. Aldrig skulle denne man kunnat sånka sig, till mördare, men denna gång skulle earbonaron verkställa en dödsdom. III. Afskedsm ålueiun. Lambert, upprörd af lifliga intryck och intressen, dyrere ån lifvet, glömde denna dag sin egen såkerhet att jag hyste det oinskrånktaste förtroende för mina kamrater, och att jag för min del aldrig skulle taga ett sådant steg. I Då jag såg att Chaulet fortfor i sin enträgenhet, sade jag honom, att, enligt en af articklarna i våra statuter, skulle förrädaren straffas med dolken, på samma sått som det skett med Kotzebue; och för att förskråcka honom, öppnade jag min kappa och visade honom dolken som jag alltid bar i den ena af mina stöflor. Asynen af detta vapen gjorde på honom det intryck jag våntade, och han svor mig att han icke skulle upptäcka något för öfversten. (Auguste Goupillon. Documents inddits sur Paffaire de la Rochelle.)