Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 december 1850, sida 1

och på hvad sått samma person ådragit sig sjuk domen. Följa vi protokollerna öfver under. sökningen inför rådhusråtten, så finna vi på I denna fråga följande upplysning: Det försts I sjukdomsfall under kolerasymptomer omtalas ar hr doktor G. F. Bergh, hvilken meddelar satt han den 3 Augusti esterskickades al arrendatorn Lars Andersson på BorgmåstareI gården, hvilken då befanns angripen af våldsamma kråkningar med diarrh och kramp i extremiteterne jemte ofta påkommande köldYpsningar åt ryggen På hvad sått Lars Andersson ådragit sig sjukdomen, visste d:r Bergh icke att upplysa, men venligt Lars Anderssons meddelande till hr doktorn hade han icke under nuvarande år besökt hamnen hårStådes, ån mindre Malmå ångfartyg. bernåst har hr doktor Sahl uppgisvit, att af de hår i staden insjuknade personer pigan Maria Johansdotter varit den första, åt hvilken han lemnat låkarevård. Hon hade hastigt insjuknat kl. 3 på morgonen den 6 sistl. Augusti. På hvad sått hon fått sjukdomen, hade doktor Sahl sig icke bekant, och hennes syster, pigan Beata Johansdotter, som varit boende i samma hus, som den aflidna, har upplyst, att, henne vetterligen, Maria Johansdotter valdrig i lisstiden befattat sig med tvåttning åt sjöfolk och icke någonsin haft beröring med ångfartyget Malmö eller dess besättning eller innehaft gods, som från utlåndsk ort hit ankommit, åfvensom att hvarken hon sjelf eller, så vidt hon vet, någon af öfriga i det hus, der hennes syster insjuknat, boende personer befattat sig med tvåttning åt sjöfolk eller med dem haft gemenskap. Under sin sjukdom hade Maria Johansdotter dels för hr doktor Bergh och dels för sin syster uppgifvit, att hon trodde sig hafva blifvit smittad af musikläraren Nordlin, ät hvilken hon varit upppasserska, och hvars sjukdom af doktor Bergh förklaras ha varit Sporadisk kolera. Herr Nordlin åter har förklarat, att den sjukdom, hvaraf han besvårats, enligt hans förmenande, ej varit kolera, eller af smittsam natur, och att han för öfrigt aldrig haft någon gemenskap hvarken med besåttningen å ångfartyget Malmö, eller annat utifrån hit ankommet sjöfolk. I afseende på Maria Johansdotters sjukdom torde den omståndigheten icke vara utan betydelse, att samma intråffade 10 dagar efter ångfartygets hitkomst den 27 Juli, eller först den 6 Augusti och då på morgonen innan ängfartyget den dagen åter hitkom. Dpå sålunda ännu icke kunnat utrönas, huru koleran hårstädes uppkommit, vittnar det ju om stor samvetsgrannhet, att icke destomindre vilja partout göra det påståendet gålande, att sjukdomen blifvit hitförd af ångfaryget Malmö. Men om vi nu åfven skulle vilja antaga, att detta aldeles obevista påstående egde någon grund, så uppstår frågan: Ivems år felet? Karantånsbefålhafvaren, hr saptenen och ridd. Amåen har, enligt hvad rotokollerna utvisa, på ett i allo tillfredstållande och hedrande sått ådagalagt, att han cke i något afseende låtit någon sörsummele i utöfningen af sin befattning komma sig ill last, utan tvertom iakttagit den största 0ggrannhet och försigtighet. Daktadt uti åtkilliga tidningar mycket sårande beskyllninar varit synliga emot kapten Amöeen, så har —— — l