Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 december 1850, sida 1

dana stridigheter, med hvilka associationerna annars nödgats gå till rätta eller insinna sig hos gode mån. Se der Unionens tredje anledning. Unionen gjorde associationerna stora tjenster uti nämnde afseenden t. ex. förlikning at tvister emellan tvåtterskornas association och en af dess medlemmar, emellan kokerskornas association vid barriere du Maine och bagarnes association på gatan Mogador, emellan medlemmarne af linnesömmerskornas association i afseende på arbetslönerna. Denna sistnåmnde förlikning fordrade flera sammankomster. SBanningen af alla dessa fakta styrkes af de protokoller, hvilka tagits i beslag ifrån Unionen. Associationerna borde ock söka att föröka sitt antal samt sin storlek, får att göra utsigten alt lyckas större och vissare. För sådant åndamål var det nådvåndigt att bispringa de arbetare och patroner hvilka ville grunda associationer; förena dem, får dem fram lågga likståmmiga statuter, undersöka riktig heten af de redan bildade associationernas, för att noga tillse om ej under namnet associationer, dolde sig brottsliga tilltag af mån, hvilka ville skapa sig en fördelaktig stållning på de arbetares bekostnad, hvilka de kallade till sig, samt slutligen göra sig förvissade att associationernes statuter voro enliga med sagarne. Var det ej af alla sådane skål helt oestergifligt, att de redan inråttade associationerna utnämnde delegerade? Hår Unionens sjerde anledning. I öfverensstämmelse hårmed grundade eller hjelpte Unionen till att grunda: Mekanisternes association vid Jacquart; Association af dem som tillverka måladt papper; Association af mjölkfårsåljerskor; Association af försåljare af smör och ägg: Association af lemonadförsåljarne vid Faubourg St. Martin; Association af boktryckare. Dessutom undersökte och rättade Unionen mer ån 150 andra associations-handlingar. 20 sådane akter blefvo helt och hållet redigerade af Unionen. Allt detta år bestyrkt genom de i beslag tagna protokoller och handlingar. Men detta var ej allt. Arbetare-associationer inom samma korporation handlade hvar för sig, konkurrerade med och skadade hvarandra, utan attgagna någon. Snart kånde de likvål nådvåndigheten att fårena sig, får att kun na fullgöra de bestållningar, om hvilka de kontraherat med sabrikanter och egendomsegare utom associationerne. För att komma till detta mål, var det ej nödvändigt att hvarje association utvalde delegerade? Och se der det semte skålet till Unionen. Men ån vidare, dessa förenade arbetare kånde snart nådvåndigheten att utdela understöd till sina sjuka och behöfvande kamrater. Flera bland dem voro medlemmar af åtskilliga sällskap för ömsesidigt understöd: associationerna fattade nådvåndigheten att centralisera dessa sållskaper på ett sådant sått att afven skyndsamt understöd kunde lemnas åt gubbar, och barnen erhålla uppfostran. Var mg